Göteborgsposten – 12 januari 1863, sida 3

marck till kabinettet — hvilken förklaring innehaller en indirekt bekrättan af påståendet. Men äfven -National-Zeitungn innehåller ut samma anledning en officiel artikel, i hvilken det.Zbland annat heter, att en del af uppgitterna om innehållet af Bismarcks depesch till preussiske gesandten i Wien, Werther, är rikvg. Grefve Rechberg hörde uppmärksamt på, då Werther uppläste depeschen, och bad geSandten öfverlemna den till honom, för att kejsaren skulle kunna få del af rätta ordalyelsen; det är äfven sannt att hr N. ej aflemnade den. Vidare påstås i oförtäckta ordalag, att ÅLEurope måste ha sina uppgifter trån sjelfva Österrikiska utrikesmmsderiet. Såsom osannt förklaras påståendet, att man hotat med de preussiska truppernas och den preussiska krigsmaterielens borttagande från Förbundsfastningarne; och att Preussen, itall Tyskland blir angripet, icke skall lägga hinder i vägen för mvasionen. Slutet 1 denna oniciela artikel förtjenar i sin helhet återgivas: Hvad tonen i depeschen (preussiska regeringens, angår, så bär den prägeln at ett forsök att konstatera orsakerna ull det kallare förhällande, som uppstått mellan de båda tyska stormakterna, och om möjligt mildra och ullägsna det. Da förtroliga meddelanden ar denna art ötverantvardas at Wienerkabmettets ottictåsa penna Sådom ämne till upphetsande artiklar, då desamma tillochmed och i första nand finna väg ull pariseruunmgen La France, så skall dec preussiska kabmettet taga dessa omständigheter ad notam, Visserligen med beklagande deraf, men arven med den otvertygelsen, att det hådanetter ej är rådligt at aga iittauvet för åvägabringandet ut ett godt torständ. Endast ar detta skäl torde arven det steg ej uttagas, hvarmed berlmerkabmeltet tänkte ullmodesgå den ar grerve Kechberg yttrade önskan om olticielt meddelande, du det tänkte redigera innehållet ar den fortroliga instruktionen till gesandten i form af en olsiciel depesch och meddela den till Wien. 1 hvarje lall skall det vara en rättvisa, om de som önska åvägabringandet af ett godt sorstånd mellan Preussen och Osterrike, vilja skjuta skulden sor dectas misslyckande pa berimerkabmetet. Det tyckes som att den preussiska utrikesmnustern med illa dold glädje begagnar ullsallet att vidga svalget emellan Preussen och Österrike. Den nargängna beskyllning, som riktats mot grefve Kecuberg, innehåller 1 bekräftelse al, att det räder personlig animositet, mellan de bada ministrarne, en animositet som under senare tiden skall hatva mycket förökats genom grefve Rechbergs pikur öfver de preussiska förhällandena. Parisertidn. Consututionnel meddelar härom ett karakteristiskt drag: Hr v. Bismarck beklagade sig neml. tör någon tid sedan ötver, att Österrike endast höll en gesandt i Berlin i stället för en ambassadör, hvilket han tann tornärmande mot Preussen. Gretve Kechbe svarade hära: Ja, hvad skola vi göra? felksra det har blow voterat lön ät en enkel gesandt, och i Osterrike har kronan sätt den olyckliga vanan att rätta sig etter deputerade kammarens beslut, hvad angar buugeurågor, en bitter sarkasm, som hr Bismarck ej tyckes kunna svälja. I frankrike tror man, att debatterna om svarsadressen på trontalet skola börja 1 senacen omkring u. 25 jan. och i lagstutande kären d. 15 sebr. I otticiela kretsar truktar man för, att prins Napoleon skall taga alluor verksam del 1 senatens debatter, ocn man vill derföre gerna ha honom ut på någon ny resetur. Från Polen skritves, att en anguvare, som inställt sig i sinansbyrån i Warscnau, rör att undtå sim belöning, blitvit dödligt sårad genom ett dolkstyng. New-Yorkerudningarne försäkra, att den franska hären i Mekico belinner sig i en mycket kritisk ställning. Den decuneras genom sjukdomar och brist på litsmedel. General rorey har afsändt agenter för mköpande ar utsmedel. Den mexicanska gesandten 1 Wushington har protesterat mot dessa uppkop, men statsministern Seward har vagrat ade blanda sig deri. NewYork d. 27 dec.: Sedan sydtrupperna uppbrännt den i nordgeneralen Kosenkranzs rygg liggande platsen Union CIty, marscherade de mot Columbus, och deras kavalleri besatte jernbanan ofvansor Jacksons så, att de hoppades kunna afskära nordgeneralen Grant trän sin operationsbasis. — Finansministern Chase har töreslagil, förutom upptagandet al ett lån om 900 millioner dollars, uiguvandet at sonds till 6 å 7 procent, at små, räntebårande noter. — Det tros, att färgade regementen skola organiseras för bevakandet ar Mississippi, besactandet af de nedanom New-Orleans belägna fästena och för genomförandet ar emancipatonslagen. —— — liandels-underrättelser. GÖTEBORG d. 10 Jan. Sedan var sista berättelse har väderleken fortfarange varit mild vid ihal