Göteborgsposten – 10 januari 1863, sida 2

stadkommits i fartygets yttre skrof genom ästötningen, var 80 fot lång och varierade bredd från några tum till 4 fot. Likväl var artyget så säkert, att det äfven i sitt skalade tillstånd skulle kunnat återvända till Euopa. Den metod som användes för att laga kadan bestod, såsom vi förut berättat, i att not den sida af fartyget, der läckan befann ig, lägga en ofantligt stor trälåda, hvars öfre anter fullkomligt passade mot skeppets afundade sidor. Vattnet pumpades derefter ur rälådan, i hvilken arbetarne sedermera ned-ingo och beqvämt kunde företaga reparaionen. Ett norskt sartygs skeppsbrott. En :ngelsk tidning berättar följande detaljer om m norsk med kol lastad skonare Sophia Keys rån Kristiansand skeppsbrott vid ön Unst i Shetlands-ögruppen. Fartyget observerades rån North-Cnst-tyren vara i farlig belägenhet och utsatt för svår sjö. En stark storm blåste, och då natten inföll, fruktade man att om fartyget tortfore att gå i samma riktning skulle det ej kunna räddas. Denna fruktan gick i fullbordan och kort efter mörkret stötte skonaren emot en hög klippa, uppför hvilken kaptenen, hvars namn lärer varit J. Tarlsen, jemte fyra man med stor svårighet lyckades klättra, lemnande styrmannen qvar ombord. Under natten slog sjön nästan öfver klippan och två man blefvo spolade i hafvet och drunknade. Då morgonen inbröt öfver de tre öfverlefvande, uppenbarades för dem hela vidden af deras tara. De befunno sig på en klippa 200 fot från land utan föda, utan något medel att signalera sin belägenhet och ur stånd att undkomma. I detta tillstånd qvardröjde de hela dagen, våta, förkylda och hungrande. Då natten inbröt och stormen något saktade sig, föreslog en af matroserna att törsöka nå stranden simmande. Detta försökte han slutligen och lyckades med mycken ansträngning att nå stranden. Då den stackars, altdeles utmattade kaptenen såg sin olyckskamrats framgång, följde han dennes exempel, och hade redan nått stranden, då han till följe af sin svaghet ej förmådde klättra uppför den branta stranden och blef åter spolad i hafvet samt drunknade. Den man som blifvit lemnad på klippan qvardröjde der. Under tiden klättrade den andre etter en kort hvila uppför den branta 100 fot höga stranden. Frän höjden observerade han ett ljussken, mot hvilket han styrde sina steg. Det var en landtbrukares bostad, i hvilken den skeppsbrutne blef emottagen med äkta Shetlandsgästtrihet. Sedan han berättat sin historia, sattes genast en båt ut i sjön och man rodde till den klippa, hvarest sjömannen blifvit qvarlemnad. Han återranns äfven der, men så försvagad att man måste bära honom i båten. I törmodan att styrmannen förgåtts tillika med skeppet gjordes den aftonen inga försök att återtinna honom. Följande mörgon bemannades deremot åtskilliga båtar, för att närmare undersöka olycksstället. Skeppet befanns sjunket med masttopparne örver vattnet. Intet spår af styrmanen fanns, tills slutligen den stackars karlen blef funnen i en bergsskretva. Han hade då varit utan föda i två nätter och en dag. Han fördes till ett beqvämt hus, der han och hans kamrater undfingo all möjlig vård. Enligt senaste uppgifter ha alla tre de så underbart räddade männen blifvit fullt återställda till helsan, Morden i Europa, En parisertidning publicerar följande intressanta statistiska upplysningar angående antalet mord som begås i de olika europeiska länderna. Det synes af dessa uppgifter att 4 mord begås på hvar million innevånare i Ergland, 17 på hvar million i Belgien, 20 i Sardinien, 31 i Frankrike, 36 i Österrike, 68 i Bayern, 45 i Lombardiet. 100 i Rom, 90 på Sicilien eeh 200 i Neapel. Moetocrologiska lakttaglgor.