Bror Fritz. Ett brunnsärventyr. Till en af Sverges förnämsta och mest besökta, helsobruunar, kom, eu vacker sommarqväll, en ung man, beträdande med raska steg hufvudallen som ledde till brunuslokalon. Han var iugeniorofficer, hude varit kommenderad till förberedande arbeten på en af statens jernvägar och ämnade nu, innan han begaf sig på hemvägen, uppehålla sig blott en dag vid brunnen, der han hade flera bekanta och kamrater. Ett stycke frumfore honom gick ett sållskap bestående at eu äldre herre med ett äldre fruntimmer under armen, samt tvenne unga s. k. amazoner med denna lätta elastiska gang som tillhör ungdomen, isynnerhet qvinnan under, hennes utvecklingsperiod. Den unge osnceren, hvars ansigte uttryckte ett gladt och okonstladt sinne. skyndade fatt sällskapet. Om förlåtelse, mitt herrshap, bär denna väg direkte till brunnssalongen ? fragaue han. Ja, svarade herrn. -Kanske herrskapet ämnar sig dit?-Nej-, svarades mycket tvärt. Något öfverraskad al det tvära svaret, betraktade, den unge mannen sällskapet med något mera forskande blick. Mannen syntes lörlägen, trun roduade och de begge unga damerna, at bvilka den ena kunde vara ett år äldre, men för öfrigt så lika hvarandra som tvenne bär och ganska vackra bär till på köpet, riktade sina ögon mot marken. Vår löjtnaut, som innan detta skedde hade upptäckt tu par de vackraste blå ögon och äfven kände sig belåten med det öfriga uf. de begge unsigtsovalerna, skulle nog haft lust att fortsätta bekantskapen, men ufskräckt at det tvära nejet, lyfte han artigt på hatten och fortsatte ensam sin väg med asamma huruga gång. Anländ till brunnssalongen, välkomnades han på det hjertligaste af de kamrater han sökte, hvarefter han följde dem till restaurationen, dit man inbjudit honom på ett välkomstglas. Under vägen dit mötte han och hans kamrater samma herrskap han nyss råkat i allen. Han blottade sitt hufvud, men kamraterna stirrade rakt framför sig utan att ens röra vid hatturne. Den der familjen hör då inte till brunnsgästerna 7 frågade han. . -Till brunnsgästerna, men inte till brunnssocieten, upplyste en grefve G; familjen är mindre välkänd och ingen här vill umgås med dem.Hvad är det då för en familj ?5 -En s. k. brukspatron T, känd för åtskilliga rätt försvarliga knep . . . bland annat har han sjelf satt eld på diverse byggnader som han haft hög assurans på. Det lärer ha kostat honom modiga styfrar för att undgå fästning. Vidare af hans meritförteckning känner jag ej, men det kan vara nog för denna. gåängen. -Men hustrun ser hygglig ut, tycker jag. Men glöm ej att de tu äro ett. -och döttrarna äro rätt söta . . . gudomliga blå ögon, de täckaste profiler jag på länge sett. Täl man inte heller dem ?5 Ä De äro delar af det hela och följaktligen underkastade samma dom.