a, gå in, atv det skulle se så illa ut, om hög ij vördiga ståndet så der omkring kl. 10 t. L samladt ginge upp på k. teatern — UH. I te Reuterdahl bor der — på samma gang soi i-chorister och figuraniskor komme springand tor av repetera sina körer och pas till ÅTrö abaduren, — ständets höga vördighet skull tiställe som k. teatern? Derigenom kan U H. icke undgå att då och då mota någon li ten på hoppet lefvande Fifine, som icke a i också på kyrkans Primas. Som sagdt, H. H lärer varit rädd for eti sädant sammanträfsan 3 de at prestestandet en corps med corps de bal illeb — och derför blir det ingenting at mec i hela uppvaktningen. — Gårdagens olvorlägg ; I ningar voro litet besatta, d. v. s. ständens ban: sl kar, ty ännu jula en mängd representanter i sina hem, men permissionerna räcka ej längre sån till nästa lördag, då arbetena med kraft skola företagas. Isynnerhet var riddarhuset glest befolkadt. Nägon vigtig fråga torekom ej till asgörande, men det är i alla fall oanständigt att se ett sadant fåtal vara närvarande vid behandlingen af riksdagsårendena. Eu minimum af närvarande borde bestämmas, under hvilket ej några ärenden finge töretagas. Under en diskussion torra riksdagen på riddarhuset rörande bestämmandet at ott minimi-antal, hvilket dock ej vann afseende, omtalade kapten Hjärne, att han och hr W. F. Dalman samt te ledamoter under en riksdag på 1830-tvalei, det var sent en aftonqvist, diskuterat och asgjort en mycket vigug bevillningssräga. Dessa fem utgjorde hela huset. Om tiden tillåut, hade jag i mitt förra bref ämnat yttra nägra ord om förslaget att upprätta ett stående teatersällskap i Goteborg. Redan då var jag i viss mån förekommen at en korrespondent till en at Norrköpings udningar, hvilken framlagt et förslag i ämnet som ej är så oätvet. Det är alldeles gitvet alt en så stor stad som Göteborg, och som med hvarje år blir allv större, skall känna behof af egen teatertrupp på den, etter hvad som berättas, särdeles vackra Nya ToaternGoteborgs innevånare kunna naturligtvis o) finna sig tillfredsställda med de preslalloner, som vära kringresande trupper — all aktning torofrigt för ett par at dem — kunna erbjuda, epitotet konst 1 egentlig mening kunna de ej gerna tilläggas. Men ott teatorsällskap som året om, ott par eller tre sommarmånader undantagna, skulle spela, tror jag knappt skulle slå sig ut. borsta och kanske också andra året skulle affarerna nog gå ihop, men sedan, då repertorren vore , utgifven — jag föreställer mg att Mindre Teaterus sujetter skulle komma att utgöra detta stående sällskap — då nya pjeser oupphörligt skulle behötva gifvas för att ulltredessralla publikens fordringar, men nya stycken sådana som hade utsigt til tramgäng, då tror jag att sujebtorna skulle tröttna, till följd al deras myckna studerande af nya roller, hvarigenem konsten skulle få sitta emellan och publiken snart förlora lusten att besoka spekiaklerna. Om ett nytt godt stycke kunde i Göteborg såsom här gifvas i sämsta tall 6 å 7 gånger, vore det ej så farligt, men efter hvad jag hort, lär uppförandet af ett stycke 6 gånger i Göteborg höra till det oerhörda, och i GöteborgsPosten vill jag minnas mig ha läst, det Smädeskrifvarens uppförande 5 gånger var något nära nog ensamt i Goteborgska teaterannalerna. Ett stående teatersållskap skulle således omöjligen våga att taga upp ett större stycke; som fordrade kostnader tör kostymer