Bref sran Stockholm. (Korrespondens till Göteborgs-Posten.) Stockholm d. 28 December 1862. Med de plena, som riksständen hade igår på f. m., alslutades sammantradena för aret. Visserligen finnes ännu en onsdag qvar, men som denna inträffar på nyärsaftonen, så har man beslutat att på denna dag icke hälla näsot plenum. I ridderskapet och adelue vamt vborgarständets plena behandlades det atatsutskottets memorial, med skrifvelse från öfversto Ericson, för hvilket Jag 1 mitt förra bref lemnade en kort redogörelse. Naturligtvis var att förutse, det grefve A. v. Kosen skulle uppbjuda allt for att söka nedgöra öfverste Ericson samt utdöma hans system at bredspåriga jornbanor. Inka naturligt var också att hr Lars Johan Hierta skulle i borgareståndet begära ordet for att, i största korthet naturligtvis, bemöta otvorste Ericsons förklaring, ty hr Hierta är, såsom bekant, en stor älskare, han också, af smalspäriga jernbanor. Hr Hierta uppträdde, säsom sagdt, med ett af de der så utomordentligt korta föredragen, denna gäng på minst 1 4 timme, uppdukande en massa olfferuppgister, kalkyler o. 8. v., interfolierade at små roliga utflykter på santasiens område, för att hålla ståndets intresse vaket eller tå kamraterna att skratta — hvilket också ganska ofta lyckas genom dessa s. k. Delassements comiques, så speciella för Lars Hierta. Men han har inom ståndet en kamrat, som är hemma i jernvägsfrågor, nemligen v. talmannen hr Muren, som allud håller efter hr Hierta, isynuerhet när han ger sig ut att åka på jernvägar, de må vara bredeller smalspåriga. Det är skada att Ingenting biter på hr Hierta, han står envist qvar och stampar på samma ställe, utan att läta rubba sig ai nägra skäl — man kan säga om honom detsamma som Napoleon yttrade om Bourbonerne. 1 båda stånden lades memorialet till handlingarne. Presteoch bondestånden sysselsatte sig med mindre vigtiga ärenden. I hogvördiga ständet väcktes och diskuterades en kort stund den frågan, huruvida ståndet skulle nyårsdagen in corpore uppvakta H. Hogvordighet Erkebiskopen, en fråga som naturligtvis kom på tapeten medl. H. H. Reuterdahls goda minne. Efter kort) ötverlaggning beslots, att nagon sadan uppvaktning icke skulle ega rum. Är ej deula beslut ganska märkligt? Hvad månne orsaken dertill kan vara? Man säger si och man sä-l.