Göteborgsposten – 22 december 1862, sida 2

Sp UÖCEU al Falmnax STEG A QO — Från Utlandet. Kejsar Napoleons besök hos penningfursten Kothschild i Ferrieres har för dagen tillryckt sig nästan uteslutande uppmärksamheten. En korrespondent från Paris skrifver derom under d. 16 d:a: Under det jag skrifver er till, försiggår den stora händelsen för dagen — kejsarens besök hos baron Rothschild på dennes landtegendom Ferneres. Hvad som förljudes angårnde detta redan mycket omordade besök ar för förhållandena härstädes alltfor karakteristiskt, att det icke äfven hos oss skulle vara af stort intresse. Ett sådant besok af en fransk herrskare hos en enskild person ar någoating så sällsynt, att man, skulle jag tro, har måst gå tillbaka till Frans II:s tider, för av finna en precedens. Det ligger redan derlöre för hand, att ett stort och vigugt skäl måste finnas för att förmå kejsaren till ett så utomordentligt steg. Nu känner en hvar den stora antagoniamen mellan husen Rothschild och Pereire, och en hvar vet äfven, att Fould står på den senares sida, genom honom utfor sina finans-operationer, under det Rothschild blott är anvisad till sina ofantliga medel. Denna antagonism faller Börsen till besvär; Rothschild trycker kanske ej direkte på planerna för en Pereire-Fouldsk hausse, men han hjelper ej heller till att poussera rörelsen. Ingenting är för det nuvarande regementet vigtigare än att rentes stå högt; en kurs på 75 för 3 procents är bonapartismens ideal, och den dag, då detta uppnåddes, skulle vara en andra Solserinodag för Napoleon. III. Det löner dersöre mödan, att behandla stormakten Rothschild mer än väl och att genom ett allerhogsta orkanvande af detta reala maktsörhällande åter godtgöra hvad ministern förbrutit genom att ensidigt föredraga den Pereireska skenmakten. Jag säger i detta afseende allt, då jag försäkrar, att, enligt hvad man allmänt antager, börsdepeschen till Ferrigres i dag bringar de båda potentaterna den angenäma underrättelsen om en hausse. — Rothschild är på samma gång älven i ett annat afseendo af stor vigt för den kejserliga politiken. Den nya mini-teren i Italien skall snart nog behotva ett lån, Rothschild äriderforjden gifne törmedlaren, vannen i nöden — mot den vederbörnga proceuten. Det gäller nu, att tillstoppa denna kalla lör Italien, elier åtminstone gora den på något sätt svårt tillgänglig. For den skull bringar den kejserliga realpolitiken redan ett offor, och för ett sådant besöks skull och för det erkännande, som ligger deri, gör äfven Rothechild sina uppoffringar. Ty nog kommer dagens ära att stå honom dyrt; det är kanske likväl endast affärsomkostnader, hvilka skola indirekte rikligt iubringa något, då man, såsom här, med temlig visshet vet, att räntan går i höjden den 16 december. Såsom sagdt, kostnaderna för detta besök äro ofantliga. Sedan veckor tillbaka har huset Rothschilds intendenturpersonal varit i full verksamhet tör förberedelserna: en ny väg upp till slotwet Ferrigres har anlagts; betydliga summor ba användts för konstverk, siltver, porslin; kök-chesen har tör efterforskningar och upptackter gilvit ut mera, än en löjtnant har i lön; vinskänken har öppnat alla sina underjordiska hvalf, der de adlaste vinslägten hvila sedan årtionden i ro; frukosten blir blott en småsak om c:a 30 rätter; under måltiden skall stora operans personal soredraga ett nytt af Rossini komponeradt sångstycke (ode eller jägarkör), och sor jagten hafva huset Roth-childredan talrika pikenerare ökats med 100 st. och samthge hafva fått nya kläder. Man tror, att Rothschild ej slipper med en million, för att betäcka omkostnaderna för detta besök på få timmar och af få personer. Ty utom kejsaren äro endast hans adjutanter, att par ministrar och stormakternas representanter inbjudna, och kl. 5 reser kejsaren redan tillbaka till Paris. Programmet är också derföre mycket enkelt: on jagt å 3 å 4 timmar, frukost kl. 2, och derefter en kopp kaffe med det obligata sqvallret, för hvars innehåll alla börser spetsa öronen. Napoleon och Rothschild, Han och Han, denna nutidens betydelsefullaste dual, hvad skola de afhandla med hvarandra? Såsom man lätt kan inse, ingenting; bemallat visar andast att dat ndioa ar afhand adt.