St 15569. TAMARA VIVEEV S A4Å4Å AM vura pv vinserna stadt i framåtskridan i alla riktningar. Hvad beträffar den invänningen, att Norrland ännu icke på lång tid kunde komma i fråga att få en bana norr om Gefle: Dala-vägen, vore denna sak redan i fråga satt, ty förslag ha väckts att till ett samman. hängande helt ordna de många småbanorna Gestrikland och Helsingland. I strategiskt hänseende kunde ej heller den föreslagna banan anses erbjuda nägra öfvervägande fördelar i jemförelse med den raka Stockholm. Upsala-banan. Det vore väl sannt, att mar på den förra skulle under krigstid kunna till. föra hufvudstaden en större truppstyrka frår de inre provinserna, men då i alla hänseen: den Sala skulle komma i förbindelse med Stockholm, kunde denna fördel ernås äfver genom den andra banan, hvarjemte denna se nare erbjöd ett lätt sätt att tillföra den fö kusternas skydd beböfliga krigsstyrkan be: tydliga förstärkningar. Mot dessa argumenter anfördes hufvudsakligen, att det icke med fog kunde sägas, det Upsala hade en så framstående vigt, som man velat tillägga denna stad. Dess folk: mängd har visserligen under senare åren be: tydligt okats, men orsaken härtill är hvarken dess industriela lif eller den omgifvande trak. tens jordbruk. Anledningen år, att mång: familjer årligen dit inflytta dels för sina barn: uppfostran och dels af andra med dervarande akademi sammanhängande orsaker. Någor ovilja mot Norrland törefunnes icke, men de måste medgifvas af alla, att Norrland i hän. syn till naturliga kommunikationsmedel är bättre lottadt än de flesta af sydprovinserna Det hade under större delen af ärot ett förträffligt slädföre, ett kommunikationsmedel som nästan kunde jemföras med jernvägar det låge också onekligen någon sanning i et fäldt yttrande, att Norrlands naturliga jern våg är Bottniska viken. Den föreslagna riktningen hade valts med afseende på pro vinsen Dalarnes stora behof af spanmål, ofte 50 å 60,000 tunnor årligen, från Westman land. Genom den föreslagna sträckningen skulle banan bli af gagn för fyra vigtiga städer, Stockholm, Upsala, Sala och Westerrås, en fördel som uppvägde 2 mils kroken. Intet and hade råd att genom möjligast korta banor sammanbinda alla dessa vigtiga orter. Def upptagna medelpriset 550,000 rdr pr mil är ej omöjligt, ty på en del af banan StockholmGöteborg t. ex. hade kostnaden understigit detta belopp, ehuru det å andra delar öfverstigit tillochmed 1,000,000 pr mil. Sammanbindningsbanan genom Stockholm disputerades äfven. Hr Renström ansåg de törespeglade fördelarne af denna bana ej vara så stora, att de uppvägde de mänga och stora olägenheter, som med densamma voro forknippade, ej blott för de punkter, der banan skulle skära körbanan, utan äfven i väsentlig mån for seglutionen genom dem föreslagna bron öfver Riddarefjärden. Talaren, som sett förhållandet i detta fall uti de flesta hufvudorter urikes, förklarade, att man der ej var så an gelägen att sammanbinda de särskilda ban gårdarne, hvilka ofta lågo i ändpunkterna a städerna. Om ock i t. ex. London och Man. chester man måst draga banan öfver trafike rade platser, hade de likväl förlagts ofve hustaken; om nu äfven här jernvägen skull kunna förläggas under körbanan, hade mar likväl ej förebyggt de olyckor som kunde upp stå genom hästars skenande m. m. Fördeler af transitofarten genom Stockholm vore ej si stor, då Stockholm enl. sakens natur måste anses för en ändpunkt och de ifråga kom mande godsrändningarne derigenom måst vara jemförelsevis få. För stadens innevåna re sjeltva kunde denna ej heller vara af sto fördel, då trol. olägenheterna vid detta trans portsätt blefve så stora, att de flesta skulle föredraga att begagna sig af vagn eller dro ska. Den anförda lättnaden i rupptransporter vore äfven obetydlig. Denna mening gendrefs i ett Lolegan anförande af hr Lallerstedt, som med fler: exempel hemtade från förhållanden i utrike städer visade, huru ringa de för trafiken be farade olägenheterna af sammanbindningsba nan skulle bli. Tal. ansåg detta förslag var ett af de snillrikaste, som utgått från baroi l Ericson. I samma syfte talade hrr Afuren, Dit kinger Hesselgren, Ridderstad och Loven, hvare