Göteborgsposten – 10 december 1862, sida 2

på en del af denna bana skulle hafva en smalare spårvidd, måste man naturligtvis på sträckan genom Wermland fara med andra maskiner och vagnar, alltså till stort dröjsmål och besvär lasta om alla varor vid den smalare banans början och slut. Vi hysa den tron, att varuförsändningarne mellan Christiania och Stockholm samt andra trakter i Sverige skola blifva ganska betydliga, då jernvägen genom Wermland är färdig, så att man utan afbrott kan komma på jernvägen härifrån till Stockholm och öfverallt i Sverige, dit stambanornas nät är färdigt, men det är öfverflödigt att utveckla, huru omlastningarne skulle medföra omkostnader och tidspillan. I händelse af krig skall jernvägsförbindelsen mellan Christiania och Stockholm vara af största vigt, men för befordringen af krigsmateviel fordras fullt goda banor, och omlastningar skulle under dylika omständigheter isynnerhet vara skadliga. Vi tro derföre, att den nordvestra stambanan i Sverige bör, fullt ut lika väl byggas efter det allmänna systemet som hvarje annan svensk bansträckning. Viskulle derjemte anse mycket önskvärdt, om man i Sverige snart ville fatta beslut angående denna bansträckning vid norska gränsen, emedan byggandet af den 3!(, mil långa jernvägen från Kongsvinger till gränsen varit och alltjemt är uppskjutet endast derföre att man vill afvakta ett beslut från svensk sida om föreningspunkten eller banornas sammanknytning på gränsen. Man kan icke på norsk sida bygga till en punkt å gränsen, innan man vet, om man i Sverige vill fortsätta från samma punkt in i Wermland; men man har hittills väntat på det svenska beslutet, och derföre har jernvägsarbetets fortsättande här i landet från Kongsvinger till gränsen som sagdt hittills varit uppskjutet, fastän redan tvenne Storthing gifvit sitt samtycke till byggningen. — — — DD OO mm JR ss DB VV 0 OA U MM vw MM OM — Utnämningar. Rektorn vid högre elementarläroverket i Wexjö, lektor John Andersson till kyrkoherde Grenna stadsoch landtförsamlingens pastorat; predikanten vid länscellfängelset i Örebro J. A. Westerlind till kyrkoherde i Halsbergs församlings pastorat af Strengnäs stift. Afsked från tullförvaltaretjensten i Kalmar har K. M:t på begäran beviljat tullförvaltaren A. H. Trotzig. I extra ordenskapitel d. 1 d:s har K Met till riddare af Wasaorden utnämnt kammarherren hos hertigen af Östergötland, kaptenlöjtnanten grefve Claös Cronstedt. Allmän svensk konstexposition kommer att ega rum nästa år från den förste till den siste Juni, enligt föranstaltande af akademien för de fria konsterna. De konstarbeten man önskar exponera böra vara inlemnade till akademiens direktör före d. 15 inst, April. Successionsordningen. Dagl. Allehanda berättar: En motion af riksdagsfullmäktigen från Kalmar län R. F. Gross lär till konstitutionsutskottet inkommit, att, derest konung Karl XV skulle med döden afgå utan att efterlemna manliga bröstarfvingar till tronen, successionsrätten måtte utsträckas till prinsessan Lovisa Josefina Eugenia. Passkonvention. Från Wien skrifves d. 1 Decbr till LIndependance Belge, att österrikiska regeringen nyligen afalutat en konvention med Sverige om afskaffande af formaliteten af passviseringen. Liqvidation. Times för d. 6 d:s meddelar, att huset Fernie Å komp., hvilket hos Borough Bank of Liverpool häftade för öfver 7!(, million rår, och hvars fall förutsades då denna bank inställde sina betalningar, nu har tillsallo hqviderat detta belopp med 5 procents ränta. Skarpskyttekårerna. Om Karlstads skarpskyttekårs nyligen uppförda skjutbana yttrar Wermlands-Posten: Den utmärker sig likamycket för sin ändamålsenlighet som prydlighet. Banans belägenhet i en afskild dal straxt nordvest ifrån Sandbäckens herregård är särdeles vacker och ger, jemte det utmärkt omsorgsfulla i alla detaljer af utförandet, den säkraste garanti för uteblifvande af alla olyckshändelser. Paviljongen är uppförd i enkel och täck stil och är särdeles rymlig och ljus. Så snart gynnsamma omständigheter inträda, äm nar kåren med en enkel fest inviga sin nya ekjutlokal. — Den 1 d:s hade Kristianstads skarpskyttförenings såväl aktiva som passiva ledamöter inbjudit dem af stadens damer, som bidragit till anskaffande af kårens vackra fana, till en bal å frimurarelogen. Salen var smakfullt dekorerad, och i dess fond syntes bland fandraperier och guirlander skarpskyttefanan, omgifven af gevärskolonner och en sol afsabelklingor. Till festen voro inbjudna de i sstaden bosatta regementscheferna öfverstarne grefve Wachtmeister och hr Meurling. Sedan löfverbefälhafvaren kapten O. Berger föreslagit konungens skål, tolkade en af skarpskyttarnes medlemmar i ett varmt foredrag föreningens