Göteborgsposten – 2 december 1862, sida 2

herden H. A. Nordholm och v. ordf. handelsidkaren Christian Larsson i Grössby. För Bro församling: Ordförande i kommunalnämnden: Herr S. A. Natt och Dag på Åker och v. ordf. arrendatorn Alfred cerle på Medby. Ordf. i kommunalstämman hr J. C. Hjorth på Broberg och v. ordf. hemmansegaren Gustaf Göranson i Ingalsröd. För Brastads församling: Ordförande i kommunalnämnden: Hemmansegaren Christ an Hansson i V. Sämm och v. ordf. hemmansegaren Martin Niklasson i Prastad. Ordf. i kommunalstämman hr Fr. Jul. Bundsen på Holmeröd och v. ordf. hemmansegaren Carl Petter Olsson i lwmestad. För Lyse församling: Ordförande i kommunalnämnden: klockaren O. W. Lysell i Klättene och v. ordf. hemmansåboen Gustat Larsson i Skahl. Ordf. i kommunalstamman Anton Olsson i Fjella och vice ordf. hemmansegaren Jakob Andersson i Torgestad. För Lysekils församling: Ordt. i kommunalnämnden: Tullinspektoren G. E. Bundsen och v. ordf. handlanden S. JOHASSOn. Ordf. i kommunalstämman tulhmspektoren G. E. Bundsen, v. ordf. hr Robert Nordvall. För Foss församling: Ordf. i kommunalnämndenBrukspatron H. Schiller och v. ordf. hemmansegaren Olof Nilsson i Oxna. Ordf. i kommunalstämman: hr assessor J. Koch och v. ordf. grosshandlaren II. Petterson. För Haby församling: Ordförande i kommunalnämnden: Landthandlauden I. II. T. Smith och v. ordf. hemmansegaren Er. Johansson i Odsmål. Ordt. i kommunalstämman: fanjunkaren J. W. Lundbom och v. ordf. hemmanseg. Johannes Andersson i Knarrevik. För Svarlebor9s församling: Ordf. i kommunalvämnden: Landthandl. A. M. Paulsson och v. ordf. uemmanseg. Zacharias Svensson i Ramberg. Ordt. i kommunalståmman: hr kapt. A. v. Proschwitz och v. ordf. hemmanseg. Johannes Olssvon i Julseröd. För Hogdals socken: Ordf. i saväl kommunalnämnden som kommunalstämman: Lojtn. m. m. G. F. Belfrage på Dyno med suppleant hemmanseg. Börje Olsson i Ähmal. För Näsinge socken: Ordf. i såväl kommunalnämnden som kommunalstämman: Hemmanseg. Carl Larsson i Vahlback med suppleant hemmanseg. Simon Lursson i Sor uen. För Lommelands sacken Ordf. i såväl kommunalnamnden som kommunalstämman: Hemmanseg. Carl Nilsson i Ähberg med suppleant hemmanseg. Olaus Nilsson i Rosshult. Den dansk-tyska fragan. Preussen och Österrike hatva ullstallt sina gesandter 1 Eugland depescher, hvilka i det hela ofverensstauma med hvarandra och naturligen ansluta eig till grelve Kussells förslag. ,Coburger-Zeitung säger, att Russell etter emottagandet af dessa depescher ånyo i Köpenhamn rekomnenderat sina förslag. Den danska ministerens haltofficiela tidning , Danmark deremot berättar, att ett engelskt svar på Halls depesch af d. 15 okt. anländt till Köpenhamn, men tillägger, att ,grefve Kussell skall deri söka komma ifrån den höga ståndpunkt, på hvilken han ställt sig i depeschen af d. 24 Sept. Utnämningar. Kemie adjunkten mag C. W. Blomstrand till professor i kemi och mineralogi vid universitetet i Lund. — Kontraktsprosten, kgl. hofpredikanten, kyrkoherden i Karlshamus och Asurums församlingar mag. C. M. Westdahl till kyrkoherde i Mjelby pastorat af Lunds stift. Riksarkivet. Andre amanuensen mag. K. Å. Lindström (Dagl. Alehandas utgifvare) har erhallit afsked från nämnde amanuensbefattning, till hvilken magister V. G. Granlund blifvit utnämnd. Korvetten Najaden ankrade d. 12 November på Tunis redd. Kapten Feilitzen hude, med anledning af det u pdrag, som blifvit wonom anförtrodt, att till beyen af Tunis öfveriemna ett porträtt af konung Carl XV tillika med ett bref, blifvit mottagen med stor utmärkelse, och hade, åtföljd af 6 officerare från korvetten, d. 15 Nov. erhällit andiens. Kronprinsen af Italien, som ombord å en italiensk skruffregatt samtidigt ankommit till Tunis, blef äfven uppvaktad af kapten Feilitzen, hvarvid kronprinsen yttrade sin ästundan att besöka Najaden. Sedan denna visit egt rum, ämnade kapt. Feilitzen afsegla. Helsotillståndet ombord var godt. Vägoch vattenbyggnadsarbeten. De anslag och låneunderstöd, som från allmänna medel anvisats till vägoch vattenbyggnadsarbeten, räknadt från 1840 —41 årens riksdag och till innevarande tid, uppgå till den ansenliga summan af 74,432,647 rdr 95. Af dessa hafva visserligen jernvägarne tagit brorslotten med 521, millioner rdr, men nära 22 millioner hafva dock blifvit anvisade för hamnarbeten, kaualoch slussanläggningar, ström och sjörensvingar, aftappningar, brobyggnader, landsvägsanläggningar m. m. Om man dertill betänker, hvilka ansenliga summor för samma ändamäl utgått från enskilda kommuner och bolag, så