Göteborgsposten – 26 november 1862, sida 2

11 71244 DD w 2 CGCL—v, et. Å-kådaren ser de å kullarne belägna yarne sawt palmträden, och under dem deas omvända bild, utan att se marken, hvaröre bilden gör samma intryck på ögat som terspeglingen i en sjö. Under den franska xpeditionen blefvo ofta soldaterna bedragna f denna synvilla. Mouge har förklarat hagingen genom att ljussträlarne från föremålen rytas uti luften, hvilken blifvit varmare nära len af solen upphettade marken än högre pp. Slutligen blitva ljusstrålarne så starkt rutna, att de ej vidare kunna brytas, utan otalt återkastas, så att de på ögat göra samna intryck som om de kommo från uppoch edvända föremål. I polartrakterne visar sig tven hägringen, ehuru här bilden ofta synes itver sjeliva föremålet. Troligen bärrör det yktbara fata morgana fenomenet afven af ju-strålarues brytning och återkastning i de sjemni uppvärmda luttlagren. Det observeras na-t vid Mess-ina-undet. Man ser i luften utbildningar af rumer, pelare, palatser, fartyg u. w., hvilka oupphörligen forändra lage och utseende. Derefter anfördes huru färgerna hos so:emålen i naturen uppkomma genom dessabika förmåga att återka-ta eller genomsläppa le olika färgade ljustrålarne, hvaruti det hvita eller ofärgade ljuset kan sonderdela-. Himuelens blå farg härrör sannolikt af solstråiarnes reflexion trån de fina i luften Sväfvande molnblåsorna; afton-ocn morgonrodnaden at den något alkylda vattenångan, som törnämigast genomslapper de röda oletrålarne. Humahvalivets ljus är polari-eradt, så att ether. partiklarnes vibrationer ligga alla i ew ger nom ljusstrålen gående plan. Om man då betraktar himmelen genom en slipad skitva af en turmelinkristall synes den olika klart upplyst vid olika lägen at skisvan. Likaså är mänljuset polariseradt vid nytändning, äfvensom kometernas ljus, hvilket visar att detta är reflekteradt. Huru regnbågen alstras är fullkomligt utredt af Cartesius och Newton, hvilken sistnämnde vid dess theori tillämpade den at honom uppfunna differential-kalkylen. Detta tenomen uppkommer genom solst.älarnes brytning och äterkastning inuti regndropparve. Hvarje åskådare ser en särskild regnbåge, hvars wedelpunkt ligger på linien genom ögat och solens midt. Utantor den egeutliga regubågen synes ofta en ljussvagare sådan, som uppkommit genom dubbel reflexion af solstrålarne muti regndropparne; ja, man bar till och med observerat en tredje yrterst svag regnbåge, uppkominen genom uedubbel reflexion at ljuset. Derester visade talaren huru flera optiska tenomoner, såsom sijernornaundrande samt färgade ringar kring solen och månen, uppkomma genom ljusets interferens, d. v. s. det märkvärdiga sorhällande att två eller flera jussträlar kunna under vissa omständigheter apphåtva hvarandras verkan. Äfven det strålande värmet och ljudet hafva en härmed analog egenskap, så att två värmestrålar kunna åstadkomma tillsammans en lägre värmegrad än hvar för sig, älvensom tvenne ljud upphätva hvarandra. Till slut lemnade talaren en kort redogörel-e for de fallande stjernorna. Dessa hafva utan tvifvel samwa orsak som meteorstenarne, hvilka stundom nedfalla på jorden. Dessa stenar och de fallande stjernorna äro småplaneter, hvilka kretsa kring solen till ett ofantligt antal, så att de bilda tillsammans en slags ring, omgifvande solen. Ringen träffar jordbanan i de punkter der jorden den 10:de Aug. och 13:de Nov. befinner sig, vid hvilka tider jernsallen äro talrikast. När nu en sådan liten planet kommer nära jorden, drages den genom tyngdkraften derintill, går genom atmosferen som en fallande stjerna och faller stundom ned på jorden som en meteorsten. Det intressanta och ledigt hållna föredraget afhördes med stort intresse af de talrika åhörarne. Ett sammanträde egde i går afton rum å Handelsborsen med de personer härstädes, hvilka tecknat bidrag tll erhållande af en afgjutning at prof. Molins ryktbara Baltespannarner, för att besluta om plats för gruppens uppställande. Den första frågan som förekom var huruvida metallen i konstverket skulle kunna utharda fria luftens åverkan och om det sålunda läte sig göra att placera detsamma under bar himmel. Sedan prof. Molin, som sjelf var närvarande, upplyst, att någon betänklighet i detta afseende ej borde uppstå, enär metallen vore beräknad for att placeras i det fria, beslöts på hr protessorns förslag att gruppen skulle få sin plats i kungsparken midt emot hufvudingången till Nya Teatern, men på andra sidan om körvägen från brygsan. För att undvika olägenheten af att I den frusna marken bereda grunden för konstverket, kommer dess uppstallande att upp-kjuas tll nä-ta vår. Ångfartyget Arvika försåldes i går ä oflentlig auktion och inropades för 12, 150 rdr tv bkantenen j fottans mekaniska kår B. J.