understöddes af hr Schenström. men måtte motstånd af hr Swartz, som ansåg den ötverflödig sedan städerna fått kommunalstyrelse, samt af hrr Gahn och Swartz. Bondeståndet. Bland de motioner, som till behandling förekommo, föranledde en af Pehr Eriksson från Gefleborgs län. om upphörandet af alla enskilda banker vid nuvarande oktrojers utgånge. en längre dikussion, under hvi ken jemväl motionären sjelf måtte uppträda till för svar för sin motion, anseende privatbankerna erbjuda säkerhet, hvarjemte de utsläppa för mycket sedlar i rörelsen, åstadkommande derigenom en oriktig proportion mellan fast och rörligt kapital. Han sade sig kunna medgilva privatbankernas qvarstående endast u der det vilkor, att de alades med silfver inlösa sina sedlar. Föreslog som en underlättnad för nämnde bankers upphörande att riksbankens metall ska valuta ökas medelst bankovinsten, som talaren ansåg uppgå till 8 å 9 millioner rdr, och hvarigenom den blelve i tillfälle att öka sin sedelstock. Diskussionen härom upptog nästan hela förmiddagen. . A. Larsson från Östergötland ansåg privatbankerna vara af behofvet påkallade just emedan r bankens kapitalbelopp för ringa för den allmänna rörelsen. En strypning skulle uppkomma genom deras indravning. Östman sr. Woesternorrland förordade motionen, emedan han ans banken nmera i stånd att ensam fylla behofvet af rörliga kapitaler. Pehr P hsson fr. Wermland önskade att privatbankerna måtte qvarstå tillsvidare och till dese att, vid sidan af dem, silialbankerna måtte uppväxa och slutligen undantränga dem Jonas Andersson: Man må säga hvad man vill om privatbankerna, men de behöfvas intilldess riksbanken, tormedelst en fullkomlig reorganisation, kan komma i tillfälle att göra privatbankerna öfverflödiga; att nu deremot indraga dessa senare, skulle vara att åstadkomma ett strypningssystem, farligt för den allmänna rörelsen. C. J. Svenssn ansåg, liksom motionären, privatbankerna skadliga; föreslog deras förändrande till filialbanker, om de nödvändigt skola finnas, och genom hvilken förändring icke allenast den enskilde skulle komma att njuta vinsten af privatbankernas behällninsar. Mengel ansåg att man med en närmare insigt i penninzväsendet skulle komma till den öfvertygelse, att privatbankerna, hvilka fylla det rörelsckapital, som riksbanken ej ensamt förmår åstadkomma, äro af stor nytta för landet. Pehr Nilsson; Privatbanker hafva varit, äro och komma att blifva behöfliga sålänge riksbanken är fotad på närvarande grundval; men då denna bank onekligen bör uppfylla hvad man af en riksbank har rättighet att fordra, är det rikets pligt att arbeta för riksbankens organisation på ett sätt att privatbankerna blifva obehöfliga. Till båda sidorna anslöto sig ytterligare en mängd talare, hvarefter motionen remitterades till besvärsoch ekonomie-utskottet. Till handlingarne lades åtskilliga från de andra stånden kommunicerade motioner, hvaribland äfven ky koherden Ternströms om Beckaskogs skänkande till konungen, hvilken bifogades det yttrande af C. A. Larsson, att motionen endast är ett uttryck af underdånigt fjesk. Till vederbörliga utskott remitterades följande motioner: Af Lönnberg från Östergötland: dringar i skjutslegan; 2:o. Om en förändrad metod för markegångstaxans uppgörande; 3:o. Om tullfrihet för sill och salt. Af Uhr: 1:o. Om förlikningskomitEers bildande på landet; 2:o. Om tillsättande af en komitå för åstadkommande af en instruktion för landtmäteriet i riket. Af Nils Pettersson fr. Kalmar län: Om förstärkning af allmänna bankodiskontlånefonden och uppsättandet af en del af densamma till understöd för odlingsföretag. Af Lars Ersson fr. Södermanlands län: 1:o. Om inskränkning i beväringsxercisen; 2:o. Om tillägg i kel. förordningen angående utskänkning och utminutering af spirituosa. 1:0. Om förän7m 1 1131311i UWCÄC6 JARO