Göteborgsposten – 22 november 1862, sida 2

fanns en annan borgensfärbindelse jemte revers, som syntes falsk. Först sedan man lyckats skaffa reda på Gudmundsons son, hvilken följt honom in till staden, fick man veta att han ej såsom han uppgifvit hette Anders Larsson, utan att hans verkliga namn var Anders Gudmundson. Vid polisförhören och äfven sedermera har Anders Gudmundson sagt sig uti allten ha mottagit de falska reverserna af en bonde vid namn Anders Carlsson från hans egen hembygd. Denne Anders Carlsson har vid Säfvedahls häradsrätt varit under tilltal för att likaledes på falsk revers ha sökt af Almedabls fabriksbolag tillnarra sig garn för 600 rdr. Då ban nu äfven blef inkallad till härvarande rådnusrätt i ett liknande mål, tyckte han förmodligen att grannskapet med Göteborg blef honom för hett, hvarföre han afvek från sitt hemvisst och bar sedan dess icke låtit sig afhöra. Förmodligen har han således, såsom Gudmundson uppgifvit, haft någon del i affären; men då han ej kunnat anträffas och något direkt bevis emot honom icke förekommit, blef det Gudmundsons lott att ensam lida för försöket att få varor på så skrala värdepapper, som de hvilka han innehaft, i hvilket försök han dessutom helt visst ej varit ett blott omedvetet verktyg såsom han inför rådhusrätten sökt göra troligt. Gudmundson dömdes derföre i onsdags att mista äran samt undergå sex månaders straffarbete. Förut har han varit dömd för stöld, äfvensom han haft det obehaget att sitta ett år på sastning för — oloflig bränvinsutskänkning. — Arbetskarlen Anders Jonsson, som för någon tid sedan från lyckttändaren Ljungholm tillgrep en summa af sjutton riksdaler under det att han, som genom fönstret inpraktiserat sig i dennes rum, derstådes sökte efter en rock, hvilken hans vänner under ett gladt lag från-pelade honom, — fick äfvenledes i onsdags sin dom. Under ransakningen hade blifvit uplyst att han dessutom från hr Paul Leman tillgripit ett par byxor, hvilka han sedermera sålt till bordhandlanden Stjernlund. Liksom han bekänt den förstnämnda förbrytelsen, så bekände han äfven den senare. Detta tillgrepp sade han sig ha forolvat vid ett tillfälle, då dörren till hr Lemans rum sprang upp vid det att han öppnade dörren till sitt eget närbelägna rum. Något inbrott hade han således icke förotvat. Skräddaren Wahlqvist anklagade honom dessutom för att från honom ha stulit en svart kladning; men denna forbrytelse ville han icke vidkännas och någon bevisning fanns icke heller att ullgå. Radhusratten dömde honom derföre, att för stölden af penningarne och byxorna böta det stulnas tredubbla värde eller 73 rdr 50 öre, eller att i biist på tillgång till galdande at dessa böter undergå 14 dagars fängelse vid vatten och brod. For stöld med inbrott (hos lykttändaren Ljun holm) skulle han de sutom bållas till 8 manaders straffarbete. — Hustru Eva Andersson, anslagad för att på salutorget från pigan Anna Gustatva Andersson ha genom tickstold tllgnipiv 9 rdr och 19 skilling och tör olrigt ansedd såsom en särdeles tiflig torgtjut, blef i onsdags trikand från ansvar tor nyssbemalte brott, alldenstund nagon bindande bevismmg harom icke emot henne torehommit. — Qvinspersonen Lovisa Hansson som i sist!. oktober månad försattes på fri tor etter undergången bestraffning för första resan stöld, stod i onsdags intor radhusratteu anklagad för en andra liknande forbrytelse. Hon bade nemiigen en dag infunnit sig i törstuvan u antor enkan Anna Chr. Christenssons bostad och der ur ett skap tiligripit ett sidenparaply. En målare som sett henne toroiva tillgreppet underrätjade i huset bocude personer harom, hvarpa hon blet ettersatt och slutugen upphunnen. Hon befanns da i ett ytterst öÖiverlastadt imIStand. Innan hon opphanns vade hon salln omkull och dervid atbrutit hbatraplykryckan samt sorosrigt mycket skadat pa btyet. Hon fördes af ulladeskomna poliskonst plar ull poli vakten och i onsdags ufdergick hon ransakning i rådhusrätten. Hou erkände sin torbrytelse, hvilken bon likväl sade sig ej ihågkomma, enär hon varit allutör drucken. Radhusräten dömde henne nu för andra resan stöld till att böta det stulnas tredubbla värde eller att i brist på böter undergå 4 dagars fängelse vid vatten och bröd samt hållas till 1 år 2 månaders straffarbete. —— 4nm——— — T T—