Göteborgsposten – 22 november 1862, sida 2

värda. Med ett ord sagdt: ehuru enskilda utställare haft temligen god framgång, så ha likväl fransmännen i proportion till mängden af de saker som blifvit utställda fått säldt vida mindre än något annat land. — Det land som ur kommerciel synpunkt gjort största lyckan är Österrike. Dess utställning har icke allenast tilldragit sig uppmärksamhet för dess innebo ende förtjenster, utan äfven för den stora måttan i dess priser och den omständigheten att köparne verkligen fingo de artiklar de valt, ett exempel som ingalunda följdes hvarken af engelsmän eller främmande utställare. Också har hvarenda artikel som Österrike utställt funnit köpare, och hvad mera är, grundvalen för hvad som lofvar att bli en permanent handel med de artiklar, i hvilkas producerande Wienerboarne visa sig utmärkta, har blifvit lagd emellan Österrike och England. Eusamt en fabrikant i Wien har euligt hvad det upjgifves, uf privata personer emottagit order på varor till ett värde af 12,000 pund sterl., ehuru tillochmed hans namn före expositionen var okändt i England. Detta är ingalunda det enda exemplet af detta slag. En stor del af Österrikes framgång kan tillskrifvas den outtröttliga vaksamhet, hvarmed dess kommissarie, br Schwartz, har tillgodosett utställarnes intressen och visat dem det praktiska värdet af liten men snar och ofta upprepad vinst. Erkännande hans förtjenster ha också utställarne subskriberat den frikostiga summan af 2,000 pund sterl. för att för densamma gifva honom en passande skänk såsom vittnesbörd om deras erkänsla. Denna present har dock hr Schwartz för sin egen del afböjt, hvarföre summan i enlighet med hans kända önskan, under namn af Schvartzes fondkommer att användas för att sätta skickliga österrikiska arbetare i stånd att besöka de engelska faktorierna. Näst efter Österrike i framgång kommer Ryssland, tyska Tullföreningen, Grekland, Egypten och Turkiet. Brasilianska samlingen, liten men mycket vacker, har ej fatt nagra köpare, emedan inga priser uppgifvits på de exponerade artiklarne, så att det är omöjligt utt bedöma om urtiklarne äro verkliga prof på hvad landets industri förmar framställa eller blott frukten af utomordentliga ansträsgningur för tillfället. På den engelska delen af utställningen hu kolonierna Victoria, Indien, Canada och Jam ica nära nog utsält sina varor. Besynuerligt nog är, att varor, hvilkas värde till stor del bero ja att de blifvit smakfullt arbetade, bland de engelska expositionsartiklarne hatt mesta tramgången. Salunda hur i engelska afdelnin gen försäljningen af glasvaror, porslin, praktmöbler, mattor, silkestyger o. s. v. varit otantlig och detsamma ha beställningarne på dylika artiklar varit. Sjalarne från Paisley anses u pga mot de franska, österrikiska och äfven indiska, utan att likväl kosta mera än hälften af dessa, och engelsmännen hängifva sig at den törhoppningen, att Paisley snart skall monopolisera denna mannufakturgren. Äfven Irland har haft en ofautlig framgång. Dess poplinsilkestyger ha sålts i otroliga qvantiteter; med den tilltagande dyrheten pa bomull har dess linnetyger vunnit stor umärksamhet. Dess tricotväfnader tyckas på väg att genom sin billighet uttränga alla andra, liksom dess spetsar erkändt ha besegrat dem fran Belgien och Valeuciennes. NMotoocrologiska lakt agolser.