Konstnotis. Under konungens senaste besök här i Göteborg vid jernvägens öppnande erhöll danske porträttmålaren Tegner (delegare i det bekanta Tegner Kittendorfkska litografiska institutet), som fur detta ändamål var hitrest, enskildt företräde hos konungen, hvarvid hr Tegner till honom öfverlemnade en stor målning, föreställande Sveriges och Danmarks konungars ankomst till Fredensborgs slott sistl. sommar. H. M:t konungeu behagade af konstnären mottaga gåfvan. Lindholmens mek. verkstad har i dessa dagar till bolaget sor ångslupsfart mellan Riddarhusgränd och Röda bodarne i Stockholm levererat en nybyggd jernångslup med 3 hastkrastars propellmachin, hvilken bär namnet Femman. Af Svenska Arbetaren har n:o 46 för d. 15 November hitkommit, i hvilket början göres med återgifvande af skildringar från vestra stambanans öppnande. Trenne teckningar härifrån lemnas, neml. äreporten vid Flens station i Södermanland, äreporten i Örebro samt Örebro stationshus. Jemte text härtill, innehåller detta nummer äfven: En barnskola för flickor. (forts.); Gamle Thor och hans egennytta; Om kalkbränning af K-r (med illustr.); Ute och hemma, liten veckokrönika; Tre olika lefnadssätt (forts). Försäkringsbolaget Ultrajectum. Hrr kreszmann komp., bolagets generalagenter i Stockholm, halva i hufvud-tadens tidningar låtit införa följande tillkannaguvande: Med anledning at en i Postoch lurikes-Tidningar ör d. 14 Nov. intagen rapport från svensknorske generalkousuln i Amsterdam, angående allmänna brandförsukriugssällskapet Ultrajeclum 1 Zeyst, tå vi aran meddela, att i dessa dagar bolagsstämma kommer att hållas med sällskapets delegare, hvilkens resultat, äfvensom sällskapets ställning, ofordrojligen skall meddelas allmänheten och hvarom äfven af geueralkonsuln rapport är atv förvänta. Emellertid tå vi äran ullagga, atv Ultrajectum alltid prompt honorerat ingångna torbindelser och afven fortfarande är i stånd derull. Ytterligare bidrag till Folkskolefrasan. Härv. Handelstidning har reproducerat en i vär lordagstidning under samma rubrik meddelad redogorelse för ett i Säfve församling futtadt beslut i foåkskolefrågan, med bifogande af några aumärkuingar, hvilkas besvarande torde i sin mån bidraga tlll utredning och belysning af denna riksoch samhällsvigtiga fraga. H. T. har mycket riktigt anmärkt, att 1842 ars tolkskolestadga ännu i verkligheten alltför litet forefinnes annat än på papperet. Måhända innebäres häri en dold antydning, att äfven i vårt allra närmaste grannskap mycket i denna väg ännu endast förefinnes på papperet, och det är i alla händelser lärorikt att efterse, hvar och af hvad orsak ett annat förhållande måhända sedan lång tid tillbaka egt rum. I Skåne eller till och med i hela Lunds stift (äfven det skogiga Blekinge), hörer t. ex, till undantagen att fordringarne i 1842 ärs stadga icke uppfyllts, och anledningen till att sådant icke öfverallt skett torde kunna återföras till presters oförsvarliga liknöjdhet eller lärares oduglighet. Orsaken till ett i det hela så glädjande förhållunde i ett helt stift är lätt insedd. Ett är, att de drygt beskattade, men i allmänhet bergade skåningarne icke bäfvat tillbaka för den under sådana förhållanden ringa tillökning i utskylder, som kunnat erfordras för tillräckligt många fasta folkskolors inrättande; hufvudsaken är likväl, att skicklighet i vexelundervisningsmetoden verkligen funnits och kunnat finnas hos de talrika lärare, som genomgått Lunds redan före 1842 inrättade seminarium, och derunder, i en utmärkt vexelundervisningsskola, en af de störwi3n3n3n333. —