Article Image
— Å. nopel och Kalkutta derefter kunna dirökt tdegrafera. Den amerikanska frågan upptager i hög grad de politiserande kretsarnes uppmärksamhet 1 Paris. Den franske gesandten i Ameriku, hr Mercier, säger, att ögonblicket är ganska väl valdt och att ban redan anser kabinettet i Washington vara temligen utmattadt. Den engelska tidskriften London Review yttrar sig om prins Alfreds kandidatur till den grekiska tronen: Vi frukta att prinsen är för ung, och att hvarken drottningen eller ministrarne skola lemna sitt samtycke till, att han mottager anbudet. Utsigterna äro emellerud lysande och lockande, och vi äro fullkomligt ofvertygade om, att den man, som vägrar att emottaga den grekiska tronen, såframt han eger den ringaste aregirighet, förr eller senare skall ångra sitt beslut. Men antingen den grekiska tronen blir mottagen at den unge prinsen af England eller icke, se vi intet skäl, hvarfore England skulle fortfara att tillsluta sitt ora för de onskningar, som joniska öarnes befolkning hyser, och hindra dessa öars nnförlifvande i konungariket Grekland. Alla klasser af befolkningen önska detta införlifvande som en man. Alla erkänna, att de icke hafva något att beklaga sig ofver, blow gemensam härkomst och gemensamt språk ingitva en onskan om en törändring. De skola aldrig bli lyckliga eller nöjda under vårt herradöme; i finansielt hänseende äsamka öarne oss endast förlust, och i strategiski afseende lemna de oss Icke så stor tordel, art den kan uppväga den politiska vinst, som ullätelsen ull ett intörlifvande kan gifva oss. England skulle dessutom med lätthet kunna forbehälla sig en hamn for sin flotva. Afven Saturday Review anmärker: Det enda iutresse, som lor Englands del är fästadt vid de joniska barne, är, att Korfu icke skall falla i Frankrikes eller Rysslands hander. — Det synes äfven från andra yttranden inom England, som att man der ändtligen börjar inse nödvändigheten at att bilda ett starkt Grekland, hvarför man ärven afstär från de joniska oarne. Hela Englands utrikes pohttk tyckes derför nu vara på väg att undergå en stor och se nomgripande sorandring; ithy att, såsom vi veta, Turkiets understodjande varit en at de fråmsta paragraferna i Palmerstons program, och med ett svarkt Turkiet läter ej ett starkt Grekland gerna tänka sig. Vår ud kommer dertör avi bli vittne till stora och för århundraden genomgripande förändringar. Kysslands allv uppslukande slavism mäste stackas, Turkiet kan ej motstå dess tryckning, man mäste dersore soka alt på detta häll skatta en annan motvigt. Grekland kan erbjuda en sådan, och det kommer dertore att bero af dess hållning under den revolution det genomgår, om en stark stat Grekland skall komma att understodjas eller icke. Vigten för Europa at den grekiska frågans atgorande kan derfore icke forbises. Konseqvenserna blifva stora — nationalitetsprincipen mäste taga ut sin rätt. New York d. 30 okt. : Potomac-hären under MOlellan rycker framåt i Virgmien. Sydtruppernas stallning derstädes är obekant, men en flankrörelse vantas. — Nordtrupper hafva landstigit vid Mackeys Point, tor att angripa Jeruvagen mellan Charleston och Savannah. De ryckte i borjan sram och tordrefvo sydtrupperna, men måste till slut, sedan dessa erhällit förstärkning, draga sig ullbaka med betydlig förlust. Norden utrustar en tll Texas bestamd sjöoch landtexpedition.

14 november 1862, sida 3

Thumbnail