Göteborgsposten – 13 november 1862, sida 1

Konnetabelns värdinna.k) Berättelse från Frans I:s tidehvarf af Eman. Gongales. (öfvers. fr. Franskan.) IV. Kapten Jonas. Sedan mr de Bourbon och Pomperant omsorgsfullt stängt dörren till kojan och satt sig upp på hästarne gick deras väg mot skogsbrynet, icke i galopp som flyktingars, utan lugnt som verkliga bekymmerslösa ryttares, de der väl veta hvar de skola åter finna sina kamrater. Emellertid när de hunnit ur skogen började deras hästar flåsa med näsborrarne och gnägga, och föllo tvärt in på en väg som följde skogskanten. — Sancta Barbara! utropade konnetabeln, gifvande sin häst fria tyglar; jag andas vida lättare under detta kyrass än under min munkkäpa. Och du, min tappre Pomperant! — Ack jag, min dyre herre, skall verkligen icke andas riktigt fritt, förrän vi lyckligt kommit öfver gränsen. x) Forts. fr. N:o 263.