Göteborgsposten – 30 oktober 1862, sida 2

lien, du skulle bestämdt göra en italiensk kardinal schackmatt. Men hvad är det då som du förutsett, och som händt? — Du vet, min vackra borgfru, att jag icke velat sätta tro till msgr konnetabelns af Bourbon sjukdom? — Ja, jag vet! — Sade jag dig icke det till och med igår afton, vid supeen ? — Det kunna alla våra tjenare intyga. — Nåväl! återtog Montchenu triumferande, konnetabeln, som helt enkelt ville vinna tid, har gäckat den stackars Wartys vaksamhet. Han har i natt flytt från Chantelle och söker att komma undan till Italien. — Det blir en lexa för konungen, sade Diana med värdighet. Han får derigenom lära hvad det kostar att sätta sig öfver dina råd. — Lyckligtvis har Hans Majestät i tid blifvit prevenerad, min fru, och befallning har blifvit utfärdad att gripa konnetabeln hvarhelst han anträffas. Bastarden af Savojen, stormästaren af Frankrike och marskalk de Chabunes förfölja honom hvardera med hundrade väpnade män. Konungen har äfven utsändt hertigen af Alengon och mr de Vendömes kompanier samt gardeskaptenerna. — Det är föga troligt att mr de Bourbon skall kunna undslippa en sådan hop raska jägare. Men af hvad skäl kan den förmätne furstens sannolika arrestering så mycket röra dig? Du är ju icke konung, du, ej heller konnetabel. (Forts.)