Göteborgsposten – 23 september 1862, sida 3

Article Image
lvarjehanda. Oväntad gålva. I månad berättelsen af det fransyska sällskapet mot djurplager i r man följande: kn nabob i Indien hade en dag på sin jagt sangat en lefvande stork, som hade ett halsband al Jern, på hvilket på latinsYa språket fanns skrifvet: , Denna stork kommer itrån Polen-. Foljande vår var samma stork ater i Polen på grefve Brovskis gods, denden älven are ut haft sitt bo, och blef der sangad. I stället för jernhalsbandet fann man nu et: al guld, rikt besatt med ädelstenar samt med följande likaledes latinska inskription: ,De.na stork jemte galvan skickar Indien åt Polen tlibaka. Komisk örsilsprocess. Två feminina kusiner voro inställda för korrektionella polisen i Paris. Den ena hade gifvit den andra en örfil och båda voro nu assisterade inför rätten af sina män. Presidenten sä till klagande partens man: Iur stor skade ersätenmg fordrar ni för den er hustru tilldelade örfilen 2 — Man1 nen: 300 francs. — En röst: Räntor, socker och såpa på köpet. — Presidenten: -Hvem tillåter sig att störa sessionen?4 — Den tilltalade: Min man. — Presidenten: Vi uppmana honom att förhålla sig stilla, eljest låta vi leda ut honom. — Den klagandes man; Bravo! — Presidenten: Asven ni skall törhålia er tyst och hvarken uttrycka ert gillande eller ogisllunde. — Den anklagades man: Bravo. (skratt). — Presidenten: Man före ut karlen der. — Den klaganues man: Det är mycket rätt (nytt skratt). Pressddenten: Man före ut honom ocksa! — De, sina naturliga re sålunda beröfvade kusinerna mäste nu sjellva saken, som slutades dermed, att den, som utdelat örfilarne, dömdes till 20 franes penningeböter och 25 francs skadeersättning. Bravo! ropar nu den klagande parten, och blir på presidentens tillsägelse likaledes utledd. Hennes motstanderska är den enaa al sällskapet, som får gå utan ledning ur domsalen. Under tiden ha de tvistande damernas äkta män. sedan de båda blifvit aflagsnade från domsalen, och sålunda fått tillfälle till ett mera ogeneradt närmande, råkat i lufven på hvarandra, hvaraf följden blilvit att de den följande dagen stå inför samma domstol nu likväl sjelfva såsom kärande och svarande parter. Rätten dömer till ungolär summa böter som vid målet dagen förus, men härvid

23 september 1862, sida 3

Thumbnail