Göteborgsposten – 20 september 1862, sida 2

såsom bevis och vägrar att läta denne herre i hans närvarande helsotillständ lemna huset 2 — Ni vågar ej göra det? — Uvarfore? — Emedan, svarade jag långsamt, jag i sädant fall skulle begifva mig till gensdarmeriet i byn och omtala under hvilka misstänkta omständigheter jag funnit min vän härstädes, och emedan ert hus ej har det bästa rykte. — Mannen stod för ett ögonblick litet slagen. Han tycktes dock besluten att försöka sig ännu en gång. — Och antag att jag stänger mina dörrar och vägrar att låta någon af er gå; hvad skulle bindra mig derifrån ? — För det första, svarade jag. skall ni ej få så lätt att ensam qvarhålla mig. Och om ni har hjelp i närheten, är jag väntad i afton i Francy ; ifall jag icke kommer dit, skall man snart söka reda på mig. Man vet, att jag på morgonen lemnade Doulais, och de flesta känna att det finnes ett värdshus på vägen, hvilket icke har det bästa rykte om sig och att dess namn är Tete Noir. — Nej, svarade mannen vildt, jag vill ej ha något att göra med saken. (Forts.)