Göteborgsposten – 20 september 1862, sida 1

flammande planet i månens frånvaro fördunkladt alla de andra himlaljusen. Att ligga på detta sätt var trots kölden verkligen en vällustig känsla. Då jag vände på hufvudet för att ligga litet beqvämare (jag tycktes ha legat i denna ställning en längre stund) kände jag mig stel och svag. I detta ögonblick förnam jag en rörelse bredvid mig. Jag märkte först en kall nos vidröra min hand och derpå en het tunga slicka densamma. Hvad beträffar mina öfriga sensationer hörde jag ett lätt rullande ljud, och jag kände att jag sakta fördes framåt och då och då erfor en svag stöt. Förmodligen hade en dylik stöt som varit något starkare än de andra väckt mig. Nu började jag äfven göra andra iakttagelser. Jag kunde se den regelbundna rorelsen af öronen på en häst, hvilken gick framför mig. Jag såg äfven en del af en manlig gestalt — ett par breda axlar, kapuschongen på en rock och ett hufvud med en stor hatt deruppå. Jag kunde höra de åtskilliga uppmuntringsrop som utgingo från hans läppar och voro adresserade till hästen. Jag kunde höra pinglandet af bjellror på djurets hals. Jag hörde dessutom äfven ett rullande ljud bakom oss och trafvet af hästfötter, alldeles som om det varit ett annat åkdon bakefter oss. Var det någonting mera jag upptäckte ? Ja, i förgrunden såg jag åtskilliga ljus, liksom om en stad ej vore längt aflägsen.