Göteborgsposten – 6 september 1862, sida 2

sen hade fartyget besök af storfurstarne Alexej och Nikolai. På aftonen samma dag var en soir6e dansante arrangerad i brunnshuset, för att bereda ett nöje åt de 40 svenska sjökadetterna, hvilka jemte befälhafvaren och öfriga officerare å korvetten hade blifvit dit inbjudna. Efter dansens slut föranstaltades si on sexa, vid hrilken lifliga välgångsskålar tömdes för de svenska officerarne och kadetterna. De svenska kadetter, hvilka uppehålla sig å Gardemoelägret återkomma derifrån till Kristiania d. 8 d:s om f. m. och stiga straxt ombord på Orädd. De afresa dock först dagen derpå vid middagstiden, men dagen förut lär Kristiania borgerskap invitera dem, som kunna erhålla permission, till en kollation. Landtbruksskolan å Degeberg skall d. 24 nästk. Oktober, då det gällande kontraktet utgår, upphöra; men Skaraborgs läns hushållningssällskap, som ansett en läroanstalt för rättares bildande fortfarande vara af behofvet påkalladt inom detta starkt landtbrukande län, har ingått till K. M:t med anhållan att proposition måtte afgifvas till rikets ständer om anslag af medel till samma årliga belopp 7,500 rdr, som skolan på Degeberg nu åtnjutit, för en landtbruksskolas bibehållande inom länet, beräknad för undervisning af 24 rättarelärlingar. Skörden. Från södra Wadsbo härad krifves till Mariestads Veckoblad, att rågen der i trakten med få undantag blifvit inbergad under den herrligaste väderlek, hvaraf man kan hoppas, att en god exportvara finnes inom orten, om sådan rörelse skulle yppas. Hafren är utmärkt frodig öfverallt, der jorden ej varit for mycket sur, kall eller tung, eller för platt utlagd på illa afdikade fält. Om inbergningen at densamma gynnas af god väderlek, så kan man antaga att en ovanligt rik skörd skall vinnas; och som hafren är landtmannens säkraste exportvara, torde ansenliga qvantiteter af densamma komma att afyttras. Höga honorarier. En tidning berättar, att Fäderneslandet för följetongen Tre Hittebarn (författad af mag. J. Damm) betalt 1,000 rdr, att tidningens förste redaktör aflönas med 6,000 rdr, den andre med 5,200 rdr, etc, samt att korrespondenten från Skåne betalas med 3,000 rdr. . Provincialläkarestationen inom Sölvesborgs distrikt skall vid nuvarande innehafvarens afgång förflyttas från Sölvesborg vill Jemshög, hvars socknemän åtagit sig att upplåta och underhålla kostnadsfri bostad åt provinciallakaren. Kristiania universitet har i dessa dagar från Stockholm erhållit en skänk af böcker, hvilken gåfva är den största som universitetet på lång tid erhållit. Den består af ett fullständigt exemplar af svenska riksdagens förhandlingar sedan år 1814, med unJantag af den del deraf som universitetet rean år 1845 erhöll från Riddarbusdirektionen, Gåtvan är sänd från hrr fullmäktige i riksgäldskontoret. Universitet har härigenom komswit i besittning af ett länge saknadt vigtigt sofkicielt aktstycke. Bot för frostnätter. Under den försärliga natten mellan d. 18 och 19 sistl. Aug., då en stor del af förhoppmngarne om skörden i Finland tillintetgjordes genom en skarp frost, ha på flera ställen personer lyckats från köld bevara såväl råg som korn, derigenom att ett rep, som af en eller flera personer hållits i hvardera ändan, dragits tvärssorver åkern, hvarigenom axen hållits i jemn rörelse, hvilket hindrat frosten att angripa dem. .Nn I En märklig process har nyligen blifvit , lafdömd af assisdomstolen i Lyon. Under ett helt århundrade har familjen Crpin utgjort föremål för allmänt samtalsämne. Född 1768 af en välmående familj, blef Jean Cråpin skickad till en onkel, som var priori ett benediktinerkloster nti nordliga Frankrike. Under dennes tillsyn leddes hans undervisning, tills revolutionen utbröt. Han återvände då till Lyon, der ban kom i lära hos en silkstrumpsfabrikant. Tidigt vaknade hos honom begäret efter att bli rik, och åtskilliga spekulationer i statspapper och assignater lyckades honom förträffligt. År 1789 öppnade han k I sjelf en strumpfabrik i Lyon, och lycka följde uans företag. — Hans mor, som uppnådde en mycket hög ålder, dog 1811 och efterlemnade till honom en förmögenhet af c:a 40,000 fres, hvarjemte hon förut i form af ett lån nedlagt 30,000 fres i hans fabrik. Med dessa penningar opererade han så förträffligt, att han några få år efter sin mors död egde 9 eller 10 af de största husen i Lyor. Oaktadt denna förmögenhet, nekade han sig sjelf alla lifvets beqvämligheter och tänkte ej på någonting ilannat, än att, genom att ständigt spara, sammanhopa kapitaler. Sjelf sopade han sin bu37