Göteborgsposten – 3 september 1862, sida 2

och min vrickade fot, medan hon lagade thå och kornvatten åt mig, jemnade dynorna under mitt hufvud och hade tillsyn öfver Phillis, som kokade en kyckling till aftonmåltid åt mig, hejdade hon sig icke en enda gång i sin svallande ordström. Af detta mörkvärdiga fruntimmer hörde jag under aftonens lopp familjens hela bistoria; huruledes Malloryerne dragit åt vester från deras ursprungliga hem i New Jersey, der de, som min värdinna något skrytsamt anmärkte, hade bott sedan konung Wilhelm III:s och drottning Marias dagar; huruledes hon, Ester Mallory, alldeles emot sin vilja, låtit öfvertala sig att följa med sina båda bröder, Joes fader och farbroder, till Ohios då för tiden blott till hälften kända ödemarker och huru länge hon vistats der. Likväl tyckte hon alldeles icke om landet ej heller om de stora förändringar derstädes som hon upplefvat. New Jersey var i hennes tanka jordens rätta Eden. Vidare berättade den gamla goda mön at Joes farbroder dött af feber och att Joe för tvi ar sedan ärft gärden efter sin fader och att hor stannat hos honom, för att skota den tills har skaffat sig en hustru, men att det var henne: fasta beslut att vända tillbaka, såsnart henne I brorson gift sig, och att lefva af sina samman