att kunna få reda på honom. Göteborg d. 3 September 1862. Hr Louis Figår, den öfver hela Europa berömde trollkarlen, har ankommit hit till staden och torde såsom nästkommande fredag härstädes gifva en representation å Nya teatern. Ryktet har föregått hr F. om ovanlig talang, hvarvid färdigheten skall vara parad med stor spiritualitet. Dessutom medför han en praktfull silfverapparat. Vi förmoda sålunda att han under innevarande, på offentliga nöjen så fattiga tid skall hafva att påräkna talrika åskådare. Från Lysekil skrifver vår korrespondent d. 1 dennes: Sistl. fredags afton inkom och ankrade här i hamnen kronoångfartyget skonerten Carlsund, stadd på sjömätningsexpedition här på kusten under befäl af löjtnanterna F. A. Facks och A. Molander, för att förstärka fartygets stenkolsförråd samt erhålla läkarevård för en ombord varande sjuk, hvuken dock befanns vara så våldsamt angripen af maginflammation att han påföljande natten afled. Den aflidne, som hette Erik Ekerman, var skeppstimmerman vid Stockholms station. I söndags begrofs han här på Lysekils kyrkogård med särdeles högtidlighet. Fartygets: befäl såväl som besättning bevistade hkbegangelsen. Det kors af trä med den aflidnes namn uppå, som restes på Neptunisonens graf, blef före dagens utgång rikligen bekransadt med blomsterguirlander af ställets unga fruntimmer utaf alla klasser. — Fartyget ligger ännu under lastning och afseglar troligen i morgon till stor saknad för hamnen, hvars prydnad det under några dagar varit. Vargar hafva inom Inlands Fräkve, Nordre och Torpe härader af detta län under loppet af sommaren varit särdeles nargångna och rofgiriga. På omkring en qvadratmils omfång hafva, enligt bvad en insändare berättar i Bohusläns Tidning, sex nötkreatur utom en mängd får och hundar fallit offer tör dem. — Samme insändare berättar i sammanbang härmed följande afventyr: I skogen öster om sjön Hällungen uti Grinneröds socken hade tassen omkring en timmas tid eller så hållit steg och pass mot en på bete gående torpareko. Slutligen då vargen blet alltför närgången i sina karesser, tog kon sin kavaljer på hornen och slungade honom hals öfver hufvud bakom sig. Sådana kyssar gat bon emellanåt sin älskare, till dess torparen slutligen ankom, då vargen med blodig pels luffade undan. — Skallgångar efter rofdjur, säger insändaren, ha kommit ur modet, men om en skallgång beramades i och för utödandet af dessa lömska och roflystna gråpelsar skulle visst många af våra behjertade skarpskyttar med glädje taga tillfället i akt aut få nöjet sänka sitt lod i hjertat på en varg eller räf. Bankväsendet. I denna vigtiga fråga har i dessa dagar utkommit en utförlig skrift af professor M. Agardh, hvilken finnes i si sta häftet af Nordisk Universitets Tidskrift, men dock lär blifva tillgänglig i separat tryck. Den afhandlar: En sedelutgifvande banks uppgift och sättet att lösa den samt ,De svenska privatbankernas uppkomst och utveckling, jemte tankar om svenska bankväsendets organisation. Arbetet är skrifvet närmast med anledning af det utkomna underdåniga betänkandet angående bankväsendet i riket och förändrad organisation af bankanstalterna, afgifvet d. 30 sistl. Juni af särskildt förordnade komiterade. Förf. genomgår kritiskt detta komiterades utlåtande och meddelar derjemte en utförlig framställning af de allmänna grundsatser, hvilka, enligt författarens uppfattning, af en sedelutgifvande bank böra följas, om den vill betrygga sina sedlars konvertibilitet eller göra dem lika dyra som det metalliska myntet. Derefter öfvergår författaren till en framstållning af organisationen af svenska bankväsendet, hvarvid han meddelar en särdeles intressant teckning af privatbankernas historia. Allmänna skarpskyttemötet. Malmö skarpskyttekår har vid allmänt möte d. 23 sistl. Aug. beslutat att förnärvarande icke biträda skarpskyttekårens i Halmstad gjorda framställning om ett allmänt skarpsky temöte innevarande höst. — Bestyrelsen för Linkö