1y: e nn — an till dem, att centralpunkten för de anarciska iderna hvarken är i Polen eller utlanandet, utan i Petersburg. Vi närma oss ned snabba steg allvarsamma förvecklingar. Regeringen har för första gången på sex år sifvit befallning om en ny utskrifning af reryter och det finnes blott en mening om, att befolkningen skall göra motstånd, om denna itgärd skall genomdrifvas (utskrifningen är ippskjuten till september eller oktober). Man kan öfverallt höra polackarne säga: Det är alltid bättre att bli ihjelslagen i Polen än i Kankasus och på Orenburgs stepper. Hemliga sällskaper och en hemlig press hafva öfver hela riket undergräft marken. Dertill kommer, att den revolutionära smittan äfvenledes der gripit den ryska armen, i det nemligen garnisonerna uti småstäderna bearbetas af okända agenter, hvilka äro rikligen försedda med revolutionära, i utlandet tryckta skrifter. Ve oss, om det en gång skulle komma derhän, att den ryske soldaten lössliter sig från disciplinens band och gör myteri! Det finnes blott ett enda medel, hvaraf man under nuvarande förhållanden, hvilkas faror jag ingalunda ofverdrifver för er, kan vänta sig något resultat, och det består i ett otvetydigt uppfyllande i alla delar aflandets enstämmiga och berättigade önskningar. Vi måste hafva rättighet till att bära våra nationala färger, och regeringen måste samtycka till att Lithauen styres i förening med konungariket. Polackarnes fordringar gå vidare ut derpå, att den personhga friheten försäkras genom en klar och tydlig lag, som ögonblickligt sättes i kraft, att man lemnar allvarliga garantier, för de institutioner, som man lofvat oss, komma till verklighet, att pressen frigifves inom kloka, af lagen bestämda gränsor, och slutligen att de ryska trupperna dragas tillbaka till fästningarne, under det regeringen öfverlemnar åt invånarne sjelfva att upprätthålla ordningen medelst ett nationalgarde. Angående handelsfördraget med Frankrike har Preussens regering nu tillställt hofven i Mänchen och Stuttgart skrifvelser, i hvilka hon fasthållar vid nämnda handelsfördrag och betraktar en bestämd vägran att ingå derpå som lika betydande med utträde ur tullföreningen. Samtidigt uttalas den förhoppning, att regeringarne skola äfven öfvergå till frihandelns grundsatser. Den europeiska gesandtkonferensen i Konstantinopel är afbruten. Porten har fordrat, att Serbien skall inställa sina rustningar och nedrifva barrikaderna i Belgrad, hvilket Serbien afslagit. Porten har derpå återkallat alla de medgifvanden, den gjort och ställt sig fullständigt på basis af pariserfördraget 1856. Senare Post. Den vigtigaste underrättelsen från Italien är, att en del af franska medelhafsflottan anländt till Neapel, och att Garibaldi afstått från sin plan (om han någonsin haft den) att begifva sig till denna stad samt i stället begifvit sig upp bland calabriska bergen, der han drager till sig de sina allt hvad han kan. Härigenom har den italienska rörelsen inträdt i ett nytt skifte, men det är fortfarande lika omöjligt som förut att kunna göra sig i någon mån klart, huru de närmaste händelserna skola gestalta sig, ty det hela har en karakter af ett låt gå på Guds Försyn. I Messina har försökts en större demonstration till förmån för Garibaldi och om natten uppklistrades en mängd proklamationer. Då polisen ville rifva ned dessa, uppstodo några folkskockningar, hvilka dock straxt blefvo skingrade. — Amiral Persano har tillsändt befälhafvande generalen en energisk skrifvelse, hvari han befaller, att trupperna skola intagas i kasernerna och påbjuder de strängaste mått och steg för oordningarnes undertryckande. Cialdini befinner sig i Calabrien, der han skall på det kraftigaste sätt gå till väga mot garibaldisterna. Deputeradena Mordini och Fabrizzi, som anländt till Neapel, hafva blifvit arresterade; hvarföre nämnes icke. Vid den sammandrabbning, som utanför Reggio egt rum mellan de kongl. trupperna och garibaldisterna, kom det verkligen till begagnande af vapen. Flere garibaldister blefvo sårades; af trupperna sårades 3 man. Från Paris omtalas, att i närvarande stund det påfliga partiet uteslutande är i besittning af kejsarens öra. En häftig strid utageras mellan parisertidningarne af alla färger. Moniteurensförklaring, att kejsaren skall allvarligare än någonsin försvara påfvens sak, är så sväfvande skrifven, att hvarje parti tolkar den till sin förmån. Enligt underrättelser från Konstantinopel, förbereder Porten sig till en afgörande strid mot Serbien. Englands gesandt derstädes stärker Porten i dess motstånd. Spänningen mellan den österrikiske och den ryske gesandten är i tilltagande. Franske gesandten Moustier bemedlar och närmar sig den ryske,