Göteborgsposten – 29 augusti 1862, sida 2

tmera förlikt sig med militärväsendet, hvilet funnit allt större ingång hos folket. Den llwänna värnpligten har i hög grad bidragit ärtill. Sedan de s. k. bättre mans barn måst tälla sig i samma led som och exercera iillammans med allmogen, har soldatlifvet blifvit hera ansedt samt exercis och krigiska öfninar mera omtyckta. Det anses nu ej mera, tminstone ej i samma mån som förr, för en lycka att blifva utskrifven till soldat eller tt exercera som rekryt. Då denna olycka räffar hvarje ej vanskapad eller för liten karl m 22 år, finner man sig lättare deri. Det ir äfven troligt, att våra frivilliga skarpskyteföreningar, hvilka redan utgöra en styrka vf 10,000 man, i icke ringa grad hafva bidrarit att borttaga den ovilja eller olust, som vilat ötver soldatyrket. Man betraktar nu j längre de krigiska öfningarne endast som idsoch penningeödande lyx; man räknar pj mera de dagsverken, hvilka gå förlorade lerigenom, att ett så stort antal af landets anga kraftfulla män kallas från jordbruket till vapenöfningar, och man ser ej heller på omkostnaderna för deras underhåll och utrustning. Många stämmor höras nu uttala sig för, att en stat, som vill vara sjelfständig och som sådan erkännas, har en stor och oundviklig pligt att ega sjelfständighet samt visa sig hatva förmåga att kunna besitta och forsvara densamma, Men denna sormåga kan icke förvärfvas utan krigiska öfningar. Derföre synes opinionen så småningom och med mera lätthet finna sig i nödvändigheten af stora militära utgifter och utvecklingen af krigiska färdigheter hos vår ungdom. Man inser ätven, att den smidighet, styrka och hållning, som kroppen förvärsvar på exercisplatsen, är at stor vigt i det praktiska lifvet, alldenstund dessa kroppsöfningar våsendtligt bidraga till att öfvervinna den tröghet och dåsighet som så ofta vidlåder den lägre klassen, . — A RK P LL DM — — Ar Am — Läroanstalt för svensk allmoge i Finland. Folkskoleläraren And. Svedberg har af finska styrelsen erhållit ett icke obetydligt understöd för anläggande af en läroanstalt till gagn för den svenska allmogen i Österbotten. Å Storsweds egor i Munsala by håller skollokalen på att uppföras, hvilken blir rymlig, i tvenne våningar. Skolan kommer att halva tvenne skilda syften, det ena, att på orten befordra en allmän upplysning bland folket; det andra att bilda dugliga lärare för byoch söndagsskolor, kanske äfven sockenskolor. Den egentliga skolan kommer att delas i tvenne klasser; men dessutom blir en förberedande klass, motsvarande byskolan. Sträng bestraffning. Som bevis på den stränghet, hvarmed man i Norge håller band öfver grafvarnes helgd, anfores att i Bergen ett äldre fruntimmer nyligen blifvit domdi till 5 dygns vattenoch brödstraff, för att hon afklippt och tagit några blommor från en graf, samt att en 16 års flicka blifvit dömd till 40 dagars fängelse, för att hon från en kyrkogård tagit en skål af lera. Staden Wasa. I Wasabladet läses: Så vacker än vår nya stad i många hänseenden är, kan man icke utan verklig harm betrakta ganska många af dessa byggnader, hvilka, dels af egarnes, dels af andre vederbörandes nycker samt brist på eftertanke och smak, blifvit sådana vi nu hafva dem. Många äro dock i alla afseenden så vackra och beqväma som man blott kan önska sig, och de behag och beqvämligheter, stadens utmärkta läge erbjuder, skola snart komma hvarje Wasabo att glädjas öfver att staden icke blef uppbyggd på det gamla stället. Handelns fördelar af flyttningen äro obestridliga, handtverkerierna skola gå framåt med bättre drift, sedan deras idkare, aflägsnade från de kära potateslanden och ängstäpporna, se sig föranlåtna att egna hela sin omsorg åt sina verk (städer, och tjenstemännen skola har med mera noje sköta sina befattningar, hvarest sjelfva Ide vackra naturomgifningarne lemna så månge tillfällen till en så väl behöflig rekreation ef ter det enformiga och nedtryckande arbete på embetsrummet. På tre sidor är stadspla nen omgifven af sjö, Mellan stränderna och de jemsides med dem löpande strandgatorn: är hela staden omgifven af en krans af gran skog. Denna vackra omfattning har en brede -laf ungefär 120 steg och genom den slingrsig breda och jemna gångar, i hvilka de skall blifva ett stort nöje att efter dagen: modor söka sin vederqvickelse, inandas der striska sjoluften och njuta af de omvexlande irackra utsigterha utåt skeppshamnen, skär gården, hafvet och de skogomgifna vikarni med sina landtliga bygder i fonden. Efte ett års vistelse här skall ingen mera längt tillbaka till den gamla orten, huru mycke — — — em n