stad. A båda sidor utvexlar man mycket be: redvilligt sina fångar. Franske generalen Lo: rencez tillochmed forsätter sina talrika fångar i frihet utan alla vilkor, samt gilver dem et! litet penningeunderstöd med på vägen, emedar det skulle falla honom svårare att bevaka oct föda dem. Englands press lemnar dagligen nys och öfverraskande meddelanden angående nö den 1 Lancashire. Arbetarne från byarne och städerna inne i landet strömma i massa till Manchester och andra medelpunkter at fabriksdistriktet samt ligga på gatorna. Många vandra under sjungande af psalmer genom städerna och skola förvärfva sig ej så litet penningar. Man anser det dock rådligt, att ej låta denna vandringslusta gripa omkring sig. En firma, som för ej längesedan sysselsatte 2,000 personer, gilver dem nu tre da. gars arbetslön i veckan, fastän den intet arbete har till dem. För av afhålla dem från tiggeri på andra orter, har firman vidtagit den åtgärden, att folket dagligen måste vid en viss timma infinna sig i fabriken och putsa maskinerna. Detta exempel tros skola vinna efterföljd. I vestra delen af Afrika ha engelska bolag af infödingarnes höfdingar köpt stora landsträckor och låtit beså dem med bomullsfrön. Egyptens bomullsskörd har redan stigit från 120,000 till 200,000 balar. Men de största förhoppningar byggas på Indien. Det nyligen utkomna sista bandet af Thiers bekanta arbete Konsulatets och kejsardomets historia har ej ringa uppretat engelsmännen, derfore att hertigen af Wellington i denna stora målning, i stället för att vara hufvudfiguren, spelar en högst underordnad roll. Hans arme behandlas såsom en skara af andra rangen, hvilken säkerligen skulle blifvit ullintetgjord, om Blucher ej i rätt tid kommit till hjelp. Författaren, sager Atheneum, vär i detta verk ingenting annat än en historisk zuav. I detaljerna är verket högst okorrekt, färgläggningen är falsk och hundradetals saker äro oriktigt framställda. Enligt telegram från Warschau hade krigsrätten dömt Jaroszynski, den som först ville mörda Wielopolski, till hängning, och domen blef fullbordad i torsdags förmiddag kl. 9, sedan storfursten stadlästat den. Enligt den nyligen utkomna årsberättelsen öfver Rysslands kreditsorhällanden för 1861, uppgick den räntebärande inoch utländska skulden med d. 1 jan. 1862 will 556,141,949 rubel, d. v. s. 35,657,674 mera, än vid slutet af år 1860. Regeringens andra forbindelser — 4 och 5 procents obligationer, depotskulder, lån hos välgörenhetsanstalter etc. — uppgingo till 716,555,576, men dess aktiva at samma slag till 712,462,797 rubel. Till de förra skulle läggas ytterligare en summa af 29,110,737 rubel bankmedel.