Göteborgsposten – 27 augusti 1862, sida 1

dramatiserades af tre berömda författare, men fick aldrig skåda dagens ljus på teaterns tiljor, ty censuren förbjöd uppförandet på scenen af en trogen kopia af sängen i spelhuset. Ett godt resultat, som hvar och en måste erkänna, hade emellertid mitt äfventyr — det kurerade mig för lusten att försöka rouge et noir såsom nöje eller tidsfördrif. Asynen af det gröna bordet med dess kort och penningehögar skall hädanefter för mitt sinne ständigt vara förknippad med minnet af sängbaldakinen, sänkande sig ned för att i nattens tystnad och mörker qväfva mig. . Slut.