20 ka in på en fläck, der den hvarken kan röra sig fram eller tillbaka, kringrännt en till hjelp skyndande armåe, som nu botas i flanken, och står måhända färdig att, utan fruktan för att bli förföljd, kunna direkte marschera på Nordens hufvudstad, som är så godt som forsvarslös. Rollerna äro ombytta; att sluta af föregående, kan man sätta större förtroende till sydgeneralernas utforande af sina partier, än till de i Norden. I Vestern husera sydgeneralen Morgans guerillaband alltjemt, och förut kringspridda underrättelser om att han skulle vara slagen och hans trupper skingrade åt alla håll hafva visat sig osanna. En mangd smådrabbningar har egt rum med omvexlande lycka på båda sidor, men enligt de sista underrättelserna äro dessa strider i färd med att antaga en allvarsammare karakter. General Morgans hufvudstyrka har nemligen fått fast tot i distrikterna Howell och Texas. 1,000 man guerillatrupper hafva fördrifvit nordtrupperna från NewHB Ä24— — —5 — — 3 — 2 — — — — En ark och Missouri samt sräntagit dem vapen och tross. Nordtrupperna hatva äfven måst utrymma Corinth och alla närliggande städer, hvarigenom en dyrköpt seger har uppgifvits. — Det heter äfven att nordtrupperna måst upphätva belägringen af Vicksburg. Besannar sig detta, skall Mississippi snart vara rensadt och Neworleans, der Norden gjort sig genom generai Butlers brutala beteende så hjertligt hatadt, kunna hotas af sydtrupporna, tack vare Söderns raska verksamhet i att törskafla sig pansarfartyg. — Kentucky tyckes vilja sluta sig till Sodern. Bref från New-York berätta, att general MeoClellan skall nödgas utrymma sin ställning utan svärdslag; hans trupper decimeras af sjukdomar, inga förstärkningar inträffa, och ett anfall af sydtrupperna skulle under dessa omständigheter kunna medföra hela nordarmåens undergång. Rekryteringsutskottet i New-York föreslår en allmän folkbeväpning. Men huru en sådan skall kunna i behoflig tid, om någonsin, genomdrifvas, är svårt alt säga, då enl. många sammanstämmande uppgifter det icke finnes någon utsigt till att konskriptionen, hvartill Lincoln måst taga sin tillflykt, skall kunna genomdrifvas; sastän ännu icke påbörjad hor hotelsen derom redan tororsakat stor rörelse, och man begår i massa att bli tritagen derifrän. Richmonds utrymmande af sydtrupperna bekräftar sig icke. Det tycks som om både officerare och gemene man i nordarmen under sista tiden efter behag aflägsnat sig från sina regementen och tagit sig fritt, då det behagat dem. Från krigsunnisteriet i Washington har nemligen utgått en generalorder, enligt hvilken alla officerare och gemene, som utan särskild tillåtelse, och utan att såsom sjuka eller sårade vara dertill tvungna, äro borta från sina regementen efter d. 18 augasti kl. 10 sormiddagen, skola anses och straffas som desertörer. Nämnda dag skall nemligen generalmönstring hållas med alla unionens truppatdelningar på deras resp. platser, och listor öfver dem, som icke äro närvarande vid mönstringen, inskickas till krigsdepartementet. I orderns 3:dje paragraf heter det, att oflicerare, som äro nog raska att kunna besoka badoch förlustelseställen, göra visiter hos vänner och bekanta samt spatsera omkring i staden och dess promenadplatser skola anses för tjenstdugliga och ej ha någon ursäkt för det de äro borta från sin plats i armåens leder. Napoleonsdagen, hvars inbrytande med en viss spänning afvaktats genom hela Europa och ej minst i Frankrike och Italien, har ej medfört hvad man väntade. Sfinxen har icke velat uttalasig, han känner satsen: tiga väl och tala illa, och har säkerligen funnit luften för åskdiger, för tryckande att kunna finna den nog frisk för sina lungor till uttalande af några betydelsefulla politiska vinkar. Vädret var ej heller i Paris gynnsamt; såsom vi veta, behöfs det icke mer än en mulen himmel, för att nedstämma parisarne, och huru mycket mera då ett ihållande dagsregn? Parisarne bade tråkigt både för dusket och den politiska barometern, som i likhet med den andra vanliga, hela dagen visade på oklart med ständig lutning till oväder. Visserligen voro husen i Paris smyckade med sina vederbörliga flaggor, och en tysk korrespondent har, synbarligen ock vid samma himmelskt-vresiga humör, bland de ryska fanor, som datera sig från pariserfreden, de engelska, som sågo dagens ljus vid drottningens af England intåg, de italienska, hvilka importerats af segrarne i Italien, och de no:damerikanska, vid hvilka alls intet minne fä: tter sig (?), haft den oturen att äfven upp täcka svenska och danska, hvilka gripa in i frumtiden, en otur som lär ganska ofta drabba vår brefskrifvare på sista tiden. Men gick Napoleonsdagen i Paris tyst för sig, var det likväl icke alldeles så i Italien, der man synbarligen gjort förberedelser till en storartad demonstration öfver hela landet, hvil