Göteborgsposten – 11 augusti 1862, sida 2

111 1107 1 —0 MIRA MM A i UlIllva upprätthållna. Talet omhandlar äfven operationerna i Kina och handelsfordraget med Belgien. — Talets natur är, såsom numera i allmänhet dylika, fullkomligt färglöst. Före parlamentets afslutande har grefve Russell i Öfverhuset förklarat, att ingen främmande makt gjort England något meddelande om ett erkännande af Amerikas Sydstater och att fullkomlig ofverensstämmelse i denna fråga råder mellan England och Frankrike. Ett i Birkenhead för Sydstaternas räkning bygdt krigsfartyg N:o 290, afseglade Listl. tisdag från Merseyfloden, destineradt till Nassan eller Havana. Samma dag afseglade det äfvenledes Sydstaterna tillhöriga örlogsskeppet MerrimacC, hvilket alltsedan den 7 juni legat i Plymouthsund. Nordens örlogsfartyg Tuscarora afgick några dagar förut från Southampton till Queenstown, sannolikt för att passa på de nämnda tvenne krigsskeppen. Frankrikes kejsare säges skola resa till Köln, hvarest en sammankomst påstås skall ega rum mellan flera suveräner. 4 Den franska kultusministern har tillställt presterskapet ett cirkulär, hvari han uppmanar det att fira Napoleonsdagen såsom en national kyrkofest och tacka Försynen, derföre att hon på ett så i ögonen fallande sätt tagit kejsardömet undet sitt beskydd. Man är alltjemt i Paris mycket ifrig efter att få reda på de märkliga saker, som den 15 Augusti i år skall komma att medföra; med säkerhet vet man emellertid ännu blott, säger danska ,Dagbladet, att Paul de Kock wed anledning af dagens betydelse skall blifva utnämd till riddare af hederslegionen. D. 3 d:s blef handelsfördraget mellan Preussen och Japan undertecknadt af de japanesiska gesandterna i utrikesministeriet i Berlin. Dessa senare begåfvo sig derefter itrån den preussiska hufvudstaden och äro nu på väg ull Petersburg. Preussen har förklarat för de öfriga staterna i tyska tullföreningen, att det vore hugadt föreslå upphäfvandet af öfvergångstullen på vin och konsumtionsafgiften inom landet på ojäst vin, om derigenom en allman öfverenskommelse kunde uppnås med alseende på handelsfördraget med Frankrike. I en korrespondens från Warschau till Journal des Debats skrifves med stöd af officiela uppgifter, att 14,833 arresteringar sörrelagits derstädes under loppet af innevarande år. Ungefar en tiondedel af stadens innevånare har således blifvit arresterad, och afräknar man barn och ålderstigna, blir det en femtedel. Fångarne hafva behandlats med den största stränghet och varit inspärrade i trånga rum, der de alldeles saknade frisk luft; en hustru satt bl. a. arresterad under mer än tvenne månader i ett osundt fängelse, fastän hon hade hos sig ett sjukligt 7-årigt barn. Dessa upplysningar angå dessutom endast stadens fängelser, hvilka stå under kommunens forvaltning; antalet af de fångar, som cutit eller ännu sitta i kastellet, vet man aldeles icke. Om storfurst Constantin, menar bladet, icke snart afbjelper dylika misbruk, skall man ha svårt för att tro, det han menar ärligt med de löften som han gitvit polackarne. Senare Post Från Italien äro underrättelserna fortfarande i viss mån obestämda. Medan annars ganska pålitliga korrespondenter anse sig kunna forklara, att Garibaldi skall lyssna till sin konungs röst och gifva efter, isynnerhet som han vunnit en del af sitt ändamål: romerska frågans framdragande på dagordningen och dess sannolika närmande till sin lösning, — påstå andra deremot motsatsen. Den garidaldiska tidningen ,Discussione tf. ex. yttrar, att Garibaldi vägrar gifva efter, i det han förklarar sig icke vilja kämpa mot Italien. De kongl. trupperna följa honom på något afstånd och söka undvika en sammanstötning, Det tyekes, menar bladet, vara hans atsigt, att uppnå en punkt på kusten, för att inskeppa sig derifrån, och ryktet om att han påtänker en demonstration mot Rom vinner fasthet. Ungefär af samma mening är den i Paris antagligen under högre auspicier utkommande nya tidningen ,,La france, hufvudredaktör Laguerronnire, hvilken säger, att Garibaldi tänker landstiga i Salernobugten och derifrån med 6,000 frivilliga inrycka i romerska staterna, medan samtidigt en demonstration gores i Neapel, för att drifva Syditaliens betolkning äfven fram mot den eviga staden. — Vare sig härmed huru som helst, säkert synes vara, att man på båda sidor undviker en sammanstötning, och härigeuom står ännu ältet öppet för underhandlingar och öfverenskommelse i godo. Garibaldis upprop till de europeiska folken har nu äfven trängt fram till bönderna i len inre delen af Ryssland, och de börja också edan tala om den hieln han skall gifva dem.