Göteborgsposten – 11 augusti 1862, sida 1

Article Image
ärdiggjorda amerikanska kläder. De kläda ig såsom de brukade göra i Förenta Staterna, och åtskilliga af de hyfsade infödingarne göra å äfven. De äro stora landtbrukare och deas dragare utgöras blott af oxar, hvilka äfven lämpa sig bättre för klimatet än hästarne. hvarje stad finns en förstad, som bebos af usödingar, hvilka alla blott ha lerhyddor med ak af halm samt inga gator. Tänk, hvilket sanligt steg framåt den amerikanske slafven zjort på civilisationens väg framsör sina fria oröder, de afrikanska vildarne! Skall slafveiet då till sist visa sig vara en välsignelse vå de hemlighetsfulla vägar, der det goda så ofta framgår af det onda? Huru ofta härlyter icke historiskt godt af just förtryck, yranni? Detta är säkerligen ett af det menskiga lifvets mest förvånande problemer! Sjelfva lenna koloni Liberia — detta triumferande bevis på negrens läraktighet, förmåga af sjelfstyrelse och på politisk kapacitet, ekulle aldrig varit till, om det icke i Förenta Staterna sunnits ett slafveri, mot hvilket raska män kunde föra krig och af hvars vinst ädla qvinnor ej ville hafva någon del (Mr John Donough, miss Margaret Mercer, mr Reed och miss Matico Griffith emanciperade sina slalvar och skickade dem kostnadsfritt ut till deras bästa hem — Liberia). Hade det icke funnits något slafveri, skulle det kanske icke funnits någon negerbildning, och Dahomey och Ashantee skulle måhända ännu varit det sista möjliga resultatet af afrikansk civilisation. Vi hafva emellertid sett, hvad ett svart samfund, styrdt af en svart president (de första guvernörerna voro hvita; sedan 1834 hatva de varit negrer), med negrer till embetsmän, med en lagstistning af sagkunniga negrer, och befolkadt af personer, som för få år sedan endast voro slafvar på plantagerna, som arbetade under fruktan for piskan och under väldet af en oinskränkt husbonde — vi hafva sett hvad ett sådant samfund kan göra, lemnadt åt sig sjelft och i besittning af friheten. Den lilla Liberia-koloniens framåtskridande är ett af de mest ofvertygande bevis på negrens förmåga af sjelfstyrelse och på hans rätt till en fri mans delaktighet af politisk frihet och social jemlikhet.

11 augusti 1862, sida 1

Thumbnail