Göteborgsposten – 8 augusti 1862, sida 2

satte på sig hatten, skall ni i hushällerskans rum finna er nya drägt färdig. Nanina neg och vågade ej göra vidare invändningar. Utsigten att för ett helt kommande år få ett hem bland personer, som hon kände, försonade henne med tanken på det djerfva försöket att uppträda på balen. Marta Angrisanis råd och La Biondellas längtan efter den utlofvade skänken gjorde äfven sitt till för att bestämma henne. — Hvilken tröst att ha denna sak klar! tänkte hofmästaren då han åter kom ut på gatan. Vi skola väl se hvad markisen nu säger. Om han ej, då han får se Nanina, ber mig om ursäkt för det han kallade mig en skurk, är ban den otacksammaste adelsman i verlden. Då hofmästaren hann fram till palatset fann han arbetare sysselsatta med att göra förberedelser för de yttre dekorationerna af detsamma och för den blifvande illuminationen. En liten folkhop hade redan samlat sig för att beskåda huru man uppreste stegarne och satte upp ställningar. Han såg ytterst bland åskådarne en dam som ådrog sig hans uppmärksamhet (hofmästaren var en ifrig beundrare af könet) genom skönheten och symetrien i sin figur. (Forts.)