Ami—7 ssss — — Jag hade gifvit honom mera tid än som behöfdes. Då jag hade sutit första gången såg jag honom i atelieren och hörde att det var andra besöket han gjorde der sedan flickan försvunnit. Dessa häftiga karlar äro alltid de mest ombytliga och obeslutsamma. — Sjorde han således intet försök att upptäcka Nanina? — Åh jo, naturligtvis. Han hade sökt sjelf och låtit andra söka för sig, men utan framgång. Fyra dagar af beständiga missräkningar hade varit nog för att åter bringa honom till hans förstånd. Luca Lomi hade skrifvit till honom ett bref med förslag att ingå fred och frågade hvad ondt, han och hans dotter hade gjort, äfven om man antoge att fader Rocco vore att tadla. Maddalena Lomi hade mött honom på gatan och resigneradt sett åt ett annat håll, liksom hon hade väntat att han skulle gå förbi henne utan att helsa. Med ett ord, de hade väckt hans känsla af rättvisa och hans godmodighet (du hör att jag opartiskt erkänner hans förtjenster) och de hade fått honom tillbaka. Han var till en början temligen tystlåten och sentimental och visade sig rysligt förgrymmad emot presten ... (Forts.)