burg, der jag under vintern skulle fortsätta mina studier. Då jag följande morgon blandade mig i det sällskap, som intog sin frukost i salongen, märkte jag bland herrarne flera ansigten med hvilka jag bade det slags bekantskap som det ständiga sammanträffandet vid föreläsningarne gitver, och hvilka, ehuru i sjelfva verket fullkomligt främlingar för mig, dock voro till utseendet mig lika bekanta för mig som gamla vänner. Det fanns nemligen sju eller åtta studerande af medicinska fakulteten i sällskapet, som tillbragt sommarferierna i hemmet eller varit ute i affärer och nu liksom jag sjelf återvände till det då för tiden förnämsta lårosätet i Europa för den medicinska och chirurgiska vetenskapen. Bland de öfriga var det isynnerhet tvenne unga män, som tilldrogo sig min uppmärksamhet. De hade någon tid varit mina kamrater i bvarje klass jag bevistade och ehuru de voro personligen obekaata för mig, kände jag dessa lika väl som föreläsaren sjelf. Dessa ynglingar, hvilkas anlag voro lika motsatta som kontrasten emellan deras anletsdrag, växt och sätt vara slående, hade länge varit medtällare inom hvarje gren af deras vetenskap och sträfvade båda att vinna första rummet inom densamma. I de för hvarje vecka företagna examina, hvilka då fö första gången började komma i bruk vid univer