mannen Gust. Johansson i Högnalöf. Förre talmannen N. Pehrson i Ringstorp hade bestämdt och oåterkalleligen undanbedt sig det förtroende, hvarmed den allmänna meningen eljest velat äfven denna gång ihågkomma honom. — För Kinnevalds, Allbo och Norrvidinge härader i Kronobergs län f. riksdagsmannen And. Medin i Taxås. — För Köping borgmästaren C. M. O. Schenström. — Förl Skofde auditören Alf. Grenander. — Söderhamn har förenat sig med Enköping om borgmästaren Kistner. — For Halmstads, Hööks och Tönnersjö härader i Halland f. riksdagsmannen Carl Ifvarsson i Wärestorp. — För Oxie, Skytts och Wemmenhögs härader f. riksdagsmannen Pehr Nilsson i ESpö. — För Aska, Dahls och Brobergs härader af Östergötland f. riksdagsmannen Jonas Andersson i Häckenäs (enhälligt.) Om gymnastik i folkskolan. Gymnastikläraren Santesson har i Maimö nya Allehanda vändt sig till Sveriges folkskollärare med ett försök att besvara frågan 5 vid mötet här i Göteborg: Huru och i hvad mån kan gymnastik i förening med exercis vid folksko lan införas? Han erinrar till att börja med, att gymnastikundervisning uttryckligen befalles i folkskolestadgan, hvadan sålunda gynnastiken kommer att vid rikets folkskolor införas i mån som hrr folkskollärare ställa sig nämude stadga till efterrättelse. För egen del anser hr. S. exercis vara alldeles onyttig vid solkskolor, såvida dermed menas något annat än de vändningar och marscher, som tillhöra hvarje gymnastik, samt så länge folkskolan slutar med gossens 13:de är. Till slut yttras: En fräga, som måhända varit mera förtjent af hrr folkskolelärares omtanka och öfverläggning, är införandet vid folkskolor af undervisning i simning, säkerligen lika rolig och mera nyttig än den grannaste exercis, I Folkskolans gymnastik utgifven år 1859, finnes undervisning i i simning framställd. Tionde allm. landtbruksmötet. Bestyrelsen för mötet har beslutat, att den vackra exyositionsbyggnaden skall, tillsvidare och åtminstone under ett är, fortfarande tjena till det ändamål, hrarföre den blifvit uppförd, och skulle brr tabriksoch närfngsidkare tillfrågas om de önskade låta sina expositionsartiklar qvarstå. — Om byggnadsföretaget skrifves dessutom från Karlstad: Ehuru man vet att till sitt rätta värde uppskatta alla ledamöternas i bestyrelsen ådagalagda förtjenster i detta hänseende, så anse vi det icke obehörigt att nämna, att, utan hr brukspatron B. R. Lennartssons initiativ och oranliga energi, hade 10:de svenska allmänna landtbruksmötet icke i år hallits i Wermland, eller den i och för detsamma uppförda dyrbara expositionslokalen funnits till. Grefve Sparre hämnar sig på tidningspressen. Enligt hvad WermlandsPosten berättar har landshöfdingen grefve Sparre vid den sexa, som af Wermländingarne gafs å Claraborg d. 17 d:s för deltagarne i allmänna landtbruksmötet från andra provinser, under oändligt jubel hållit ett tal, hvari han först med eu bitande qvick satir, gycklande och skämtande hämnade sig på en at tidningspressen representerad allmän opinion, som så många gånger stekt honom lefvande med fjäder och allt, men uu syntes hafva fått åtminstone ett ögonblicks för hans hjerta balsamiskt ljuf dementi, i det sätt, på hvilket han blifvit mottagen i Karlstad. Han uttalar derföre sin varma tacksägelse till Wermland och slutade som en annan Alexander med uttrycket, att om han icke vore Knalle, så ville han vara Wermländning. Ett bedrägeri af djerf art, berättar Wenersborgs twidning, omtalas hatva blifvit begånget der i staden i början af denna månad. Det hade blitvit planlagdt på en krog, der en mindre väl känd person blifvit påklädd bättre kläder än hans egna, för att kunna uppträda som en förmögen man och i eget namn uppgora en sartygshandel samt mot egen förbindelse tillnarra sig ett hypotek af 5,300 rdr, som återställdes ull förre innehafvaren jemte skopebref å en sartygsandel. — Tidningen hoppas att med det snaraste kunna lemna närmare redogorelse för denna skandliga sak. Wermlands ensk. bank hade d. 19 d:s polagsstämma, vid hvilken utdelningen bestämdes till 16 procent på insatta medel. Desssutom beslöts, att bankens kamrer skall med detta bankår åtnjuta 5,000 rdr och för sedelIskrifning 5 rdr vr mille sedlar. Till reviso