Om sangundervisning i Folkskolan. Till Red. af Göteborgs-Posten. Som vid folkskoleläraremötet ett ibland de vigtigaste ämnen, nemligen om Sång, ej medhanns att komma under diskussion, anser Jag likväl vara betogadt att offentliggöra det svar jag ämnade afgifva tör denna sak. När man besinnar på hvilken punkt för närvarande vår kyrkosång i ahmänhet står inom Sverige, så är jag fullt öfvertygad, det ingen förnekar att den icke tartvar förbättring. Då man sitter i kyrkan vid gudstjensten och något ger akt på sjelfva koralsängen, så kan man häpna; man får böra den svåraste disharmoni, skrål och skrik, (med ett ord, det kan knappt kallas sång, isyunerhet på landet), detta m. m. fororsakar att våra gudstjenster sakna en vacker sång, derigenom störes den audakt som bör råda, och den verkan som en skön sang gör på menniskans sinnen borttages, ty en skön sång torädlar, :orljutvar och höjer menniskan till tanken på vår Skapare. Orsakerna bästill äro lätt törklarade, sången öfvas änun i allmänhet tor litet i tolkskolorna, (i hemmet kan man ej tordra det) således kan man ej begära att den skall vara bättre. Huru skall kyrkosangen kunna förbättras, så att den blir skon och herrlig i våra kyrkor och vid bouestunderua? Oss tillhör det i forsta hand, att med kraft vidtaga denna reform — jag vill dertöre uppmana eder (skollarare, organister och kantorer) att soka på allt möjligt sätt kyrkosangen förbättrad; otven barnen fliugt i skolorna, bilden sangtoreuingar i edra församlingar, undervisen ungdomen om svndagarne uti sång ture eller etter gudstjensten o. 8. v. For att småningom kunna få vår kyrkosång någorlunda fri fråu salska sångare, är det alldeles nödvändigt, att ätven låta de barn, och dem bland unguomen som sakna gehör, deltaga i sångösningarne på det sätt, att de stallas i eu särskild atdeluing och förbjudas att sjunga högt, utan ötvas desse att tyst medulehja orden 1 psalmen, tills de blitva vana harvid — då skola de nog vid hogre ålder veta att liga i kyrkan, och med lika andakt tyst deltaga vid psalmernas sjungande; tå vi de falske sångarne till att tiga, då är ogråser på såugens fält bortrensadt. Sängen straxt sorbättrad. När barn och ungdom blifva så öfvade i sång, ställen dem bredvid eder i kyrkan för att bi raga vill sängens ledning vid gudstjensterna (våra orglar i allmänhet kunna det icke ulltyllest) då skola de äldre med glädje afhöra de späda sångarne och tänka vid sig sjeltva — jag kanske mera siorer sången än höjer den, skall derföre tiga och taga lärdom af de små. Jag är fullt öfvertygad att föräldrarne (ibland allmogen) ej skola förneka att låta sina barn bevista sångofningarne, utan med glädje atböra barnens framsteg i sången. Hvad är herrligare än en skön sån Om vi med allvar gripa saken an, skall kyrkosången om några år med säkerhet vara torbättrad, och då ha vi också skördat en ljut frukt. Bästa metoden att otva barnen i sång, är efter noter, och ej efter siffror eller bokstäfver. Psalmodikon är bästa materielen för allmogen och inrättad skala med noter. Önskeligt vore derföre att en lärobok för sång med noter för 25 öre med snaraste utgåtves, lämplig för folkskolor. J. Å. Johansson, Skollärare. Ekesjo Säby.