110 01911917 AM 114 1 :7qq77;7;7 furste, hvars dygder vinna rättvist erkännande genom hans solks kärlok och de ciriliserade nationernas aktning. Detta lyckliga forbund är föreloparen till den ärofulla framtid som den återuppvaknande latinska civilisationen går tillmötes. I det politiskt sangviniska Paris betraktar man denna adress som en bekräftelse af ryktet om att Portugal tänker med kejsar Napolens bistånd annexera Spanien. Från Paris når oss den ganska vigtiga, på halfofficiel väg utspridda underrättelsen att franska armåen i Mexico ingalunda sväfvar il fara, hvarföre man kan vara helt och hållet utan oro sfor densamma. Härigenom vederlägges fullkomligt de amerikanska uppgifterna, hvilka förmena att nämnda expeditionskår redan gifvit sig åt mexicanarne eller åtminstone, enligt en annan version, står i beredskap att göra det. — Emellertid bedrifvas storartade rustningar pi alla Frankrikes örlogsstationer, och man tror att högst ansenliga franska trupper skola afgå till krigsskådeplatsen, ehuru dock möjligen icke förr än i slutet af nästa månad, emedan årstiden nu är farlig för europer, såframt likväl icke någon fara skulle hota franska trupperna der de stå. I Paris har en storartad strike egt rum bland dervarande sävare på tryckerierna. Dessa hafva till stor del inställt sitt arbete, emedan boktryckeriegarne ej vilja förhöja arbetslönen. En del parisertidningar har höjt den. Antalet af de sättare, som inställt sina arbeten, uppgår till ungefär 2,000. I Englands Underhus har Layard meddelat, att Ningpo i Kina verkligen blifvit intaget, dock med en stor förlust för fransmännen, i det deras amiral Protet vid samma tilltälle fallit. Times blir allt mer och mer bitter mot den amerikanska unionen, hvilken det stora bladet ej heller någonsin varit riktigt huld. Det är uppenbart, heter det, att vi aldrig åter skola så höra talas om en af sydtrupperna vunnen seger i Amerika. Alltsedan slagtningen vid Bulls Run hafva dessa ej tillkämpat sig någon enda seger och unionens der lidna nederlag hafva dess anhängare, för slagets ovanliga karakters skull, på visst sätt raknat sig till godo. Men det gifves fakta, hvilka icke kunna förnekas af hr Lincolns historieskrifvare och bortskäras af hr Stantons knif. I New-York ega entusiasmerade frihets-meetings rum, om hvilka man fore sista postens afgäng ej hört det ringaste. terigen hafva 300,000 man blifvit uppbådade, hvaraf framgår, att åtminstone lika många at de förut på listan stående 700,000 man äro döda, ur stånd att strida eller söndrade. Man frågar ofta, om norden icke skall vilja ingå på en bemedling. Derjemte saknas det icke så tecken till att några af de största såpbubblorna i Wallstreet (detta är i New-York sungefär detsamma som City är i London) I skola med snaraste springa sonder. Derefter talas det åter om ati förbjuda guldutsörseln, och representanthuset har antagit den prohibitiva tulltariffen, som ej är något annat ån ett plumpt schackdrag i samma riktning. Allt detta häntyder derpå, att början till slutet ej mera är långt borta. Senare Post. Inom Englands Underhus har arbetarnes tillstånd i bomullsfabriksdistrikterna åter varit på tal, och regeringen blef uppmanad att förklara, om hon i betraktande af den nöd, som redan nu herrskade och med tiden kunde väntas skola bli ännu större, tänkte inlemna en bill, som bemyndigade fattigdirektionerna att upptaga lån mot pant i fattigskatterna till en tid af sju år. Presidenten för sattigvårdens centralbestyrelse, mr Ch. P. Villiers, förklarade i sitt svar, att han ännu icke ansäg en dylik bill nodvändig, emedan det för ögonblicket ej fanns anledning tiil bekymmer, dock skulle han, innan parlamentssessionen slutade, lemna närmare upplysning om sakernas ställ ning. I den tyska universitetsstaden Halle egde d. 12 d:s ett stort slagsmål rum mellan stu denterna och borgarne. Orsaken härtill var att en student öfverföll en kusk på en kol vagn med slag af flata klingan, derföre at han ej ville stunna, hvilket beteende af stu denten förbittrade de närvarande sill den grad att de togo parti för kusken mot studenter som å sin sida åter fann understöd hos sinkamrater. Slagsmålet grep efter hand om kring sig till den grad, att polisen var vanmäk tig, och man måste tillfölje derat reqvirer: militärisk hjelp, hvarefter lugnet omsider ble återupprättadt. Åfven efter striden rådde si stor förbittring inom staden mot studenterna it la mstan van 1 HFAliot fär dam att vig: