Göteborgsposten – 21 juli 1862, sida 1

tager jag alltid lifsförnodenheter med mig, men kom ihåg att det är min enskilda egendom och att ni kommer att betala den. Nu drog han sin smutsiga trasa ur hatten, lade den på sina knän och tog upp ur fickan en fällknif samt en strut salt. Den nedsölade pipsnuggan lade han omsorgsfullt på spiselkanten och delade derefter sin matsäck i två delar samt skalade och sönderskar sin rödlök. Helt systematiskt gick han sedan tillväga i att med knifändan instoppa stora brödoch fläskstycken i sitt fisklika gap. Tid efter anuan tillade han såsom retmedel ett stycke lök till den torra födan. — Ni tyckes taga er verld helt lätt, madam — anmärkte han återtagande konversationen och framtvingade sina ord genom den med bröd och fläsk uppfyda munnen — i betraktande af min tids dyrbarhet; ni vet dagtraktamente är 3 sh. 6 pence, utom — här tog han sig ett dubbelt förråd rödlök — utom lefnadskostnaderna. Har ni icke pluringarne — som vi bruka kalla penningar — i ordning inom kort, så få vi laga oss i väg, ty det är ett godt stycke väg härifrån till Maidstone. (Forts.)