Göteborgsposten – 19 juli 1862, sida 1

jag kanske icke tagit honom hit då ingen annan i församlingen ville gifva honom arbete? Och hur bemöter han mig icke sedan ? Fattighuset är icke så långt borta om han krånglar. Och han rusade upp ur stolen samt gick med haftiga steg två eller tre slag tvärt öfver rummet, under det Bessy, hvars tarfliga bildning ej visste hvad grannlagenhet ville säga, efter bokstafven uppskattade sanningen af Merediths ord. Hon ansåg sig ha gjort orätt iatt plåga honom med tårar, och i medvetandet af att hon tillen viss del varit sjelfvisk i sin klagan aftorkade hon sina tårar och tog upp sin kära sysselsättning samt påbörjade ånyo det smakfulla arbetet. I afsigt att öfvertyga honom att störtskuren gått öfver samt återställa solskenet äfven på hennes herres ansigte, öppnade Bessy sina vackra läppar för att yttra några ömma ord som skulle kunna aftvinga den trumpne älskaren ett smålöje och en kyss, då Meredith tvärt stannade framför fönstret samt utropade i hänryckt ton, hvilken kom Bessy att blicka upp högligen förvånad: — Vid Jupiter! Hvad Mary Saunders har vuxit upp och blifvit vacker! Hur i all verlden har den lilla apan kunnat bli så förtjusande? utbrast han med tilltagande värma och besvarade med en snabb vinkning med handen den vördnadsfulla helsning den unga flickan gjorde då