Göteborgsposten – 17 juli 1862, sida 3

11A1rtr m genom bomullsodling och begagnat elasarbetet, hvilket på långt när ej ger den vinstprocent som det fria arbetet. Ty Södern skall ensamt ej kunna undgå att få större allmänna utgifter än hittills. Dessutom är det visst, att de ledande männen i Sydstaterna itrigt påyrka en ordnad landtbruksskötsel derstädes, och med en sådan skall slafarbetet ej gerna låta länge förena sig. Den at oss i går omnämnda nya amerikanska tulltariffen har verkligen blifvit af representanthuset i Washington antagen. Visserligen återstår senatens beslut, men då det väl är sannolikt, att denna drifves af samma passion som regeringen, så blir den nog ärven der antagen, — och så äro Europa ock Amerika ännu mera skiljda ifrån hvarandra än förut. Under det Amerika företer denna bild at det sorgens elände, som ett krig, och isynnerhet ett borgerligt krig alltid medför, firar England sina tredstester, vid hvilka verldens mest lysande män af alla klasser äro närvarande. D. 11:te egde sålunda i den stora verldsutställningsbyggnaden den fest rum, hvarunder de belönades, hvilkas alster tillvunnit sig juryns bifall. KI 1 e. m. samlades domrarne af de olika klasserna på byggnadens södra gårdsplan och begåfvo sig genom Kensingtonsträdgården till den afstängda plats der de väntades af de kongl. kommissarierna, medlemmarne af corps diplomatique och de särskilda representanterna för hvarje nation. H. M:t drottningen hade för Euglands räkning utsett hertigen af Cambridge. Leganonssekreteraren vid svenska beskickningen i London grefve Beck-Friis emattog den i elegant band bundna katalog, som innehöll listan öfver de medaljer och mentions, som tilldelats de svenska utställarne. Derofter begaf tåget sig till utställningspalatset och gick ini skeppet, der de olika ländernas komiterade af sina resp. rikens delegerade emottogo belöningslistorna. Under hela processionens gång blåste talrika musikkårer nationalmelodier. Vicekonungen at Egypten hade för sin del lemnat arabisk regementsmusik. — Uwvi den allmanna rapport, som foregår belöningslistan, lemnar lord Taunton en hasug redogoreise tör juryernas arbeten. På mer än 25,000 utställare hafva 7,000 medaljer och 5,300 mentions honorables blifvit utdelade. Proportionen mellan belöningarne är större än 1851 men mindre än 1855. Redogörelsen anmärker att sedan 1862 års utställning de maskiner, som användas i fabrikerna blitvit fullkomnade, hkasom vetenskapen nu är mera använd på industrien. — Utställarne få emellertid ej sina medaljer förrän efter utställningens slut. Man gör den anmärkningen, att en euda medalj bestämts åt alla såväl stora som små förtjenster, hvilket klandras. Man börjar nu äfvenledes tala om, att Spanien skall med snaraste erkänna konungariket Italien, och atv spanske konseljpresidenten redan i denna riktning gjort forberedande steg hos italienska regeringen. Vid det påfliga hofvet i Rom har Rysslands erkännande af konungariket Italien väckt en förbittring, som gifver sig luft i de klerikala tidningarne. Czaren, skrifver Osservatore Romano, darrar af fruktan; han inbillar sig kunna rädda sin krona genom medgifvanden och försäkra sitt rike om freden genom att erkänna orättfärdigheten utom sina egna gränser. En annan romersk tidning anmärker, att Ryssland först nu, då det icke igenkänner sig sjelft, erkänner Italien. Till slut tröstar man sig dermed, att då det är som aldra värst, är det närmast att bli godt igen, talar om påtvens Golgatha och jemuför de sista fulltrogna med Maria, Johannes och Maria Magdalena. Det har några dagar gått en stor anka genom verlden, utskickad från Paris, nemligen att Ryssland och Fraukrike skulle ha ingått en offoch defensivallians med ändamål att söka ordna alla möjliga tvistigheter inom Europa, framför allt forhållandena i Turkiet denne sjuke man, som de båda sägas vilja gerna se på likbåren. Men när allt kommer omkring, angär denna etora allians, detta fruktansvärda förbund mellan Europas tvenne envåldsherrskare blott — en nyligen uppstån den strid om en ny kupol öfver den heliga grafvens kyrka i Jerusalem. Ingen befarar emellertid nu att denna tvist skall kunna led: till ett nytt 1854 års krig. I förstaden S:t Antoine i Paris råder nå gon oro hos arbetarne, hvilken haft talrik: arresteringar till foljd. I Vichy, der kejsaren kommer att njut: baden, skall ett slags kongress af diplomate och andra statsmän ega rum. I september månad skola 2,000 franski