Göteborgsposten – 10 juli 1862, sida 2

säder och husmödrar, genom den bildning de sjelfva fått, sedan kunna i sin ordning undervisa sina barn. — På sista tiden har Staten tagit folkskolan om hand, och detta mest sedan 1842 års folkskolestadga såg dagen. Denna erkänner dock både Familjens och Kyrkans betydelse. Den sedermera framträdande 1857 års undervisningsförordning, gick hufvudsakligen ut på, att hemmen skulle väckas och lifvas till barnaundervisning, samt ett band mera knytas mellan skolan och familjen; och det var i den meningen, som tal. sade sig vid riksdagen hafva gifvit den sin ringa röst. — Folkskoleläraren tillhör, att ersätta och fylla, hvad hemmen ej kunna göra; de hinder, som deremot rest sig, hafva till en del blifvit undanröjda genom de förbättrade löneförmåner som kommit folkskolläraren till godo, och flera skola blifva det. Men han måste känna Kyrkans, Statens och Familjens betydelse, ty han kan annars lätt gifva vika för inflytelser, hvilka skola inverka hindrande på hans verksamhet. Konflikter kunna nemligen annars uppstå mellan lärare och föräldrar, samt mellan lärarne inbördes. Tal. förklarade sig derefter önska att ordförande måtte väljas, innan han afträdde från katedern. Mag. Meijerberg hemställde, under allmänt bisall, om ej h. h. biskopen ville öfvertaga ordförandeskapet, hvartill denne förklarade sig villig, dock med begäran, att en vice ordförande måtte utses, för den händelse han skulle ha förfall. Valet till vice ordförande föll på kantorn Rosenberg, som detsamma mottog. På förslag tillsattes nu trenne sekreterare, hrr Holmberg, Zachrisson och Öman, den sjerde sekreterareplatsen skulle tillsvidare förbli obesatt. Rektor Åberg framträdde och uttalade den önskan, att för behandling af den 13:de af de till diskussion uppställda frågorna en komit måtte nedsättas, för at ingå med förslag. Tal ville ha denna fråga vidare utsträckt i denna form: , Hvad är att önska i afseende å lärarnes aflöning samt deras och deras enkors pensionering. Efter en något tvistig diskussion beslöts, på ordförandens framställning, att en komite skulle tillsättas. Mag. Hedlund framförde nu, på G:bgs Musei styrelses vägnar, en inbjudan till deltagarne i mötet, att taga i ögonsigte en del för åskådningsundervisningen nyligen från England inkopta saker, på det man sedermera skulle kunna med någon mera kännedom diskutera n:o 1 af frågorna: ,,I hvad mån kan åskådningsundervisningen i folkskolan införas? Efter en längre diskussion om, huruvida andra än blott folkskolelärare skulle ega rättighet att i mötets beslut deltaga, utan att denna diskussion dock kom till något bestämdt afgörande, beslöts, på uppmaning af kantorn Rosenberg, att valen till komiterade för behandling af frågan n:o 13 skulle förrättas på eftermiddagen, och att fem stycken af mötets deltagare skulle i komiten inkallas. På hemställan af ordföranden beslöts nu, att frågorna skulle diskuteras i den ordning de på programmet förekomma; dock så att, vid hvarje ny fråga, förfrågan skulle göras, huruvida deltagarne ansåge den böra bordläggas; samt att under hela mötet nya frågor få väckas, dock med företräde för de tryckta frågorna. Mag. Hedlund hemställde nu, om det icke skulle vara lämpligt, att uppskjuta behandlingen af frågan n:o I, tills museum besökts; af n:o 2, (Huru och i hvad mån kan folkskolan bidraga till kunskap i jordbruk och trädgårdsskötsel?) tills en här i staden anlagd solkskoleträdgärd blifvit tagen i betraktande, och af n:o 3 (Böra handaslöjder ifrågakomma vid folkskolan?) tills Willinska skolan, der äfven handaslöjder idkas, blifvit besökt. Efter ytterligare någon diskussion beslöts, att man genast skulle skrida till behandling af frågan n:o 10 (Hvilka förändringar i folkskoleväsendets nuvarande arganisation äro att onska a) i afoeende å små-kolan, b) d:o den egentliga folkskolan, c) d:o den högre folkskolan?) dock med vilkor, att n:o 1 skulle behandlas på eftermiddagen, n:o 2 följande dags e. m., n:o 3 på fredags morgon och n:o 4 främst på torsdags förmiddag. Ordföranden uppmanade nu till behandling af 10:de frågan. dr, or Am ar AA