Göteborgsposten – 5 juli 1862, sida 3

Article Image
mig, och skall bjelpa er på allt sätt. De skakade hand mycket varmt med hvarandra och skenbarligen var all fara öfverstånden. Mead yttrade derefter att Corby måste låta trycka några tillkännagifvanden om hans sändning och att ett sådant skulle sändas till hvarje tidningsredaktion i England. Han steg derpå upp men blef åter ganska upphetsad. Han sade att han var inspirerad, att Gud en natt besökt honom och yttrat: Felix Mead srkif! Han hade derpå svarat: Du vet o Gud att jag ej kan skrifva. Men Gud hade åter befallt honom skrifva, och ehuru han eljest ej kunde forma en enda bokstaf hade han under inverkan af det gudomliga inflytandet skrifvit en förträfflig stil. Han vände sig derpå häftigt till mr Corby och yttrade: AÄr ej detta inspiration? Det mest skakande ögonblicket hade nu inträffat. Mead lade sin ena hand på mr Corbyis skuldra och höll knitven upp i luften liksom hade han varit i beråd art stöta till. Han yttrade till den förskräckte bokhandlaren, att denne måste falla på knä och aflägga den ed han forestafvade, eller ock skulle han uttöra sin hotelse och stöta knitven i hans hjerta. Som mr Corby insag att det enda säkra sättet, för att blidka den vansiunige, vore ettersitvenhet för hans villja, föll han på ett knä, men på sådant sätt att han i händelse af behof kunde springa ät sidan. Mead stod bredvid honom med höjd knit och förestafvade en förskräcklig ed hvilken det ej passar att i en tidning atergitva. Sedan han slutat yttrade han: Det är godt, jag vill lita på er. Det blet nu nödvändigt att några mått och steg vidtoges för att göra honom oskadlig, ty det var tydligt att han kunde åstadkomma någon stor olycka ifall han tingo behålla friheten. Mr Corby sade derfore att han nu ej kunde stanna längre, emedan hans kunder väntade på honom, men om Mead ville återkomma om en timma skulle boden vara stängd och de då ha tilltalle att vidare sprakas vid. Detta gick den vansinnige in på, lemnade rummet och gick lugnt ut genom butiken. Fru Corby skyndade derefter genast till poliskontoret. Trenue polistjenstemån följde med henne tiubaka och väntade i boden på Meads återkomst. Den galne hade ej varit borta längre än en halitimma då han återvände. En polistjensteman fattade honom bakifrån öfver armarna, hvarpå han afväpnades och fördes i häkte. Han blef sedan törhörd inför domstol, der han bekräftade riktigheten af mr Corbys uppgifter och åter försäkrade att han vore inspirerad. isans galenskap ansågs då fullkomligt bevisad och han blef följaktligen förd tll ett hospital för sinnessvaga. Ersättningsanspråk. Till Konungens befallningshafvande 1 Halmstad har följande ansökan ingått från kyrkoherden J. Fransen i Laholm: Då jag nu kommer med ödmjuk anhållan att, genom konungens bes:hdes handräckning, af Laholms stadsoch landsförsamling utbekomma ersättning för de reparationer jag gjort å prestgarden härstädes och som af dem bort verkställas för mer än 20 år tillbaka, utgörande som närlagde räkning och qvittenser visa 224 rdr och 13 sk. rgs, så hoppas jag att hvarken konungens bes:hde ej heller församlingarne skola kunna säga att jag förhastat mig med kratvet. Jag har hoppats att ett folk som säger sig tillhöra Gud skulle uppfylla en så råumätig förbindelse utan lagens gissel öfver sig; jag har farit vilse. Nu ber Jag om bjelp der jag tror böner höras, och anhåller tillika om ränta på de förskjutna medlen, från den dag hvarje räkning är qvitterad, till full betalning skett; detta är en sak som öfverensstämmer med Svensk Lag och Evangelii lära. Matth. 25: 27. en af veritikationerne fanns följande attest: Dessa rutor iuslogos från gatan af ogudaktiga menniskor Lördagsatton den 2 November kl. vid pass nio. Joh. Fransen. Man ser skurken i dina ögon — sade en domare till en anklagad som stod inför skranket. Ah, herre Gud — svarade skälmen enfaldigt — så hade min salig mor ändå rätt: hon sade att man kunde spegla sig i mina ögon. Giltigt skäl. I den i Kalmar utkommande tidningen Barometern finnes i numret för d. 18 Juni ett postscriptum af följande lydelse: Om studenttesten härstädes hinna vi icke att i dag yttra oss. Då tidningen lägges i pressen äro de väntade gästerna ännu icke anlända. Det vore i sanning obilligt att ej anse en dylik uraktlåtenhet törlåtlig. Innehållsrikt program. Teaterdirektör Novander, förut associe i firman Novander Å Dahmgren, och hvilken då nämnde firma separerade jemte dess otriga förbindelser öfvertog sällskapet, har nu äfven sprängt detta, och med några spillror af detsamma nyligen gifvit ett par föreställningar i Karlskrona. Dessa hafva varit mindre talrikt besökta och tidningen Blekings-Posten anser orsaken härtill till en del ligga deruti, att den i orten rådande opinionen mera fäster afseende vid qvantiteten än qvaliteten. Lyssnande härtill bjöd Novander till sin nästa representation på följande rikhaltiga program: 1:o Erik XIV och Catharina Månsdotter, dramatisk skizz i 2 tablåer, af Johan Börjeson; 2:o Erik XIV på Åbo Slott, monolog med melodram, finskt original; 3:0 En trogen äkta man, komedi i en akt; 2:o Min hustru, eller En natt i Falkenberg, skämt i en akt med sång samt slutligen 6:o Lilla Katten, Komedi i en akt. — Det kan man kalla valuta för pengarne. En koketts dagbok. Söndag jag på balen går, Måndag jag för speglen står, Tisdag går jag på visit, Onsdag komma herrar hit, Thorsdag har jag hjertesorg, Eller kanske ger en korg, Fredag ordnas på allt sätt Nästa balens toilett, Lördag hvilar jag mig ut,

5 juli 1862, sida 3

Thumbnail