Göteborgsposten – 4 juli 1862, sida 3

ka trodde, att Fort Monroe skulle vara en sundare vistelseort för dem. Vid Old Church hade de upproriska lemnat efter sig sex regementen infanteri med tillräckligt artilleri som reserv. Kavalleri utskickades, såfort man fick veta detta, för att förfölja fienden, men denne hade ett så stort försprång, att man blott lyckades göra tem fångar. Åtskilliga af innevånarne i trakten hafva blifvit fängslade på misstanka att hafva lemnat fienden upplysningar. Richmond-tidningar meddela, att 3,000 tångar, som sydgeneralen Jackson fråntagit general Banks, blifvit skickade till Salisbury i Nord-Carohna. I en senare depesch al d. 16 juni säges, att talrika fientliga guerillakårer ännu alltjemt svärmade omkring i ryggen på nordarmåeen, och att flera häktningar blitvit vidtagna. I Liverpool befinner sig bomullen i starkt stigande, hvilket tyckes angifva. att man der ingalunda väntar sig något snart slut på kriget i Amerika. Underrättelser ha ingått att franska generalen Lorencez i Mexico erhållit förstärkningar al den mexicanske presidenten Juarezfientlige generalen Marquez (ej fransk general, såsom vi 1 går selaktigt angåtvo). Fransmännen gjorde bland de mexicanare, som ville hindra toreningen mellan ofvannämnde generaler, 700 tängar, hvilka de dock mäste släppa lösa igen, emedan de ej hade tillräckliga hfsmedel för dem. Enigt uppgitter från Mexico, heter det nu, nästan i strid mot hvad förut påståtts, att en stark reantionär (eller monarkisk) rörelse börjat der i landet. Fransmännen tyckas for ofrigt nu vilja skilja sig från Almonte, med hvilken de förklara sig högst missnöjda. Hufvudstaden Mexico, mot hvilken fransmännen vilja rycka fram, såsnart de få förstärkning, betastas nu starkt, och otver 1,000 menniskor arbeta natt och dag på att uppkasta befästningar. Oroligheterna i Serbien hafva, enligt franska tidningarne, förmått kabinettet i Paris av toreslå, det en konferens skall sammanträda i Konstantinopel för att utjemna striden mellan furstendomet och Porten. Man betviflar emellertid att de öfriga makterna skola gå in på detta förslag, och det förklaras i alla hänseenden vara algjordt, alt konferensen först kan sammanträda om några veckor, men ett sådant uppskof kan under nuvarande forhällanden bli farligt, och stormakternas konsuler i Belgrad, till hvilka äfven den italienske konsuln skall sluta sig, hafva derföre den 24 juni öppnat förhandlingar om en förlikning mellan sultanens kommissarier och serbiska regeringen. — Det tros att, om en konferens kommer till stånd i Konstantinopel, Italien, erkandt af Ryssland, skall deri deltaga, för att mot England och Österrike, hvilka naturligtvis hylla status qvo ante, gifva en behöflig ofvervigt åt Frankrike och Ryssland, hvilka båda fortfarande sträfva, fastän i olika riktningar, efter alt förändra utseendet i denna trakt al Europe. — Österrike tyckes emellertid icke hafva någon lust att ge vika, för att döma af åtskilliga yttranden i regeringsorganen Donauzeivung, som med bestämdhet uttalar sig mot de serbiska (h. e. franskryska) planerna, hvilka bladet forklarar endast kunna utföras på bekostnad al Österrikes säkerhet, hvaremot detta lands regering måste på det krattgaste protestera. — Emellertid rycker den vworientaliska frågan åter med hvarje dag alltmera fram på dagordningen, och den skall kanske, d. v. s. om ungrarne börja röra på sig, blitva en stor brand som diplomaterna med allt sitt bläck svårligen skola kunna släcka. Den bekante Mires har i Paris åter kommit på tal. Såsom kändt, är blef han af rätten i Douai för sin person frikänd, men hans sak skulle vi lagens intresse behandlas i sista in stansen för kassationsdomstolen i Paris, Frankrikes högsta domstol, emedan regeringen icke ville lata de förderfliga premisser, på hvilka domstolen i Douai grundade hans frikännande, stå oförsvagade. Cassationsrättens dom har nu utfallit, såsom man väntat, i strid mot rättens i Douai. Som sagdt, här gäller det icke Mirös person eller förmögenhet, ty de äro frikända, utan endast Douai domens motiver. — Nires säger nu skola slå sig på journalstiken, och på den komiska; han skall nemligen skrifva Figaroes veckokrönika, för att kunna hämnas på Emile Augier, som inlemnat till Thåöätre Francais ett för honom mycket oangenämt stycke. Enolands gesandt i Washington, lord Lyons, har återkommit till fosterlandet, såsom det säges, 1 vigtiga angelägenheter. D. 17 d:s skall City gifva sin kolossala bankett, verldsutställningen till ära. Rysslands kejsare har i en ukas anbefallt, att ett universitet skall upprättas i Odessa för de sydliga provinserna.