rika, hafva synbarligen haft till ändamål att vinna sinnesstämningen för en intervention i striden, hvarom mycket delade meningar annu råda i Englaud. I sitt nummer för d. 23 d:s uttalar det ledande bladet sig i samma riktning och mera bestämdt än någonsin, samt fordrar i mensklighetens namn en iutervention. ÅAf de beskyllningar, som från båda sidor göras hvarann, säger Times, kan dec synas, att striden tillochmed. förlorar skenet af den ridderliga karakter, som ett civiliseradt krig gerna vill bevara, och urartar till ett gement slagtande. Efter hvad som berättas, strida sydtrupperna nu under den svarta flaggan, d. v. s., de gifva ingen pardon och rasa med förtviflans grymhet. Det är rysansvärdt att höra; men det är kanske svårare att känna medlidande sor en inträngande fiende, som anropar om nåd, då förtöljaren betänker, huru hans hem är ödelagdt och att hans familj saknar bröd och tak otver hufvudet, ån att strida i ärligt slag på främmande jord. 1 framtiden skall detta träda ännu starkare fram i dagen. Det hör nu en gäng till ew borgerligt krigs oundvikliga vilkor, att så ar, och ju längre kriget varar, desto forsärligare skola de underrättelser ljuda, som hvarje post bringar oss. Det sista exemplet på de beskyllningar, som göras från båda sidor, lemnar en mellan generalerna Beauregard och Halleck förd brefvexling, i hvilken sydgeneralen förebrår unionsgeneralen att hafva sändt 200 af emittkoppor angripna fängar in i hans läger för att sydarmeen skulle bli smittad at denna sjukdom. Hurudan utgången än blir, har kriget dock nått en punkt, der det är en skandal för menskligheten; ty det går endast ut på att odelägga och förstöra. Det är möjligt att allt blir förstordt, ja, detta skall kanske inom kort tillochmed vara fallet; men till underkastande äro utsigterna lika sjerran som nägonomn. Sydtrupperna stå redo att åter leverera en drabbmng vid Richmond, och tillochmed ester ett nytt nederlag tyckas de tänka på ett återtåg till Texas. Båda parterna måtte väl nu hafva sätt mer än tillräckligt af striden?