Göteborgsposten – 30 juni 1862, sida 2

annan riktning -logo hans senare politik på fingrarne. Metoden var lätt, ty sådana yttranden voro ej svåra att finna, och den var sinnrik, tyvärr alltför sinnrik, ty den blef snart så obehaglig for höga vederbörande, att ett slut gjordes derpå genom ett rentat direkte sorbud. Man hjelper sig emellertid, så godt man kan; det måste opponeras, och om kejsarens egna yttranden äro oförgripliga, så vänder man sig till hans familj. Ett sådant, ganska roande opponerande samiljecitat har nyligen blifvit framdraget af tidningen TempDet vänder sig kring den mexicanska frågan och härflyter från kejsarens onkel, den store Napoleons broder, konung Josef af Spamen. Då denne år 1830 nemligen uppehöll sig i Forenta Staterna och den mexicanska kronan under en af landes många revolutioner blef honom tillbjuden, besvarades af exkonungen af Neapel och Spanien anbudet sålunda: Jag har burit tvenne kronor, och jag vill ej taga ett enda steg för att komma åt den tredje. Det är visserligen utomordentligt smickrande för mig, att se samma män, som, då jag var i Madild, icke ville erkänna min myndighet, nu uppsöka mig i min landsflykt, för att sätta kronan på mitt hufvud; men jag tror ej att den tron, som j åter viljen uppresa, skall skänka er lycka; for hvarje dag, som jag tillbringar på Förenta Staternas gästfria jord, blir jag alltmera ofvertygad om förträffligheten at Amerikas republikanska institutioner; bevaren dem såsom en dyrbar skänk af Försynen, läggen band på edra inre tvister, efterhärmen de förenade fristaterna och uppsöken biand edra medborgare en man, som är mera lämplig än jag till att spela Washingtons stora roll. Äktheten af detta citat är otvifvelaktig, ty det finnes i Napoleon III:s -Jamlade Skrifter, andra bandet. Kejsar Napoleon har utfästat en beloning at 50,000 franes för det bästa medlet mot gula febern. Från Italien höres åter gräsliga tal om röfverier, mordbrand och plundringar, utöfvade af dessa reaktionära bourbonska band, hvilka som schakaler rusa öfver romerska gränsen in i Neapel. När skall detta en gång slutas; det är en fläck på vår tids historia, som måste utplånas, såframt vår generation af furstar och folk ej skall inför en efterverld stå såsom en moralisk krympling, för hvilken det heliga ej är heligt, oskyldigas jemmerskri ett hknöjdt sorl och tusendens förbannelser ett intet. Emellertid vill det synas som om prestpartiet och bourbonerna härmed skära ris åt sin egen rygg, ty dessa nya blodsdåd och grymheter skola slutligen tvinga fransmännen att öfverlemna hela den forna Kyrkostaten åt de italienska trupperna, på det dessa må cernera det at dem besatta Rom, sålunda förhindrande nya band från att rycka ut. Intet ondt utan att det medför något godt: den förhatliga napoleonska politiken i Italien skall slutligen nödgas att taga ett afgörande steg — ty Napoleon skall ej kunna fördraga tanken att i historien skyldra såsom en mordbrännarnes, röfrarnes och tjufvarnes hemlige gynnare. I Serbien står villervallan fortfarande på dagordningen. Serbiska regeringen säges sålunda nu organisera flere bataljoner af uttjeuta soldater, och har anordnat öfningar af alla i vapens handterande dugliga män. Furst Michael af Serbien begär, att turkarne skola utrymma alla serbiska tästningar och att fullkomlig sjelfständighet skall gifvas hans furstendöme, liksom det gafs åt Moldau-Wallachiet. — Ryssland och Österrike följa uppmärksamt förhållandenas gång i östern, men båda ländernas krafter utåt äro förlamade, och man befarar derföre att Frankrike möjligen skall kunna öfverflygla England här. NewYork den 14 juni: Marinministern har inför kongressen framlagt ett lagförslag om anläggande af ett skeppsvarf i Mississippidalen för byggande af pansarsartyg. — De i Korinth stående sydtrupperna sägas ha fått 30,000 man förstärkning. Ett nytt stort slag väntas. Senare Post. I Liverpool var d. 27 juni bomullsmarknaden i stor rörelse, tillsöljo af en från Amerika ingången underrattelse om, att nordarm6ens högra flygel under MoCellan skulle ha blifvit afskuren af sydtrupperna. Enligt närmare berättelser, förhöll dermed sig så, att sydtrupperna d. 14 juni angrepo unionstrupperna vid Richmond, undankastade MOlellans högra flygel, afbröto telegrafförbindelsen, förstörde jernvägen från West Point till Forge och många af tälten i lägret, samt derpå lyckligt drogo sig tillbaka. — Ett rykte går, att 65,009 man sydtrupper koncentrerat sig vid Granada i Mississippi, och en del af Beauregrards armå vid Kolumbus och Okolona. I unärhatan TAA 1.