Göteborgsposten – 26 juni 1862, sida 2

— Är ni densamme Richard Hare, som blifvit dömd för mord, begånget med berådt mod? — Densamme, mylord! — I dag är det som vittne ni uppträder inför domstolen, och jag anser mig böra på förhand underrätta er att ni ingalunda är tvungen att svara på sädana frågor som kunna kompromettera er sjelf, om ni är brottslig. — Mylord, svarade Richard med en fasthet och kallblodighet som man aldrig förr märkt hos honom, jag skall besvara alla frågor man föresätter mig, hvilka de än må vara. Derför är jag kommen hit och jag hoppas att sanningen skall komma i dagen. — Godt! fortsatte åklagaren, betrakta fången och säg oss om ni känner honom. — Ja, jag känner honom. Det är sir Francis Lenison, som jag ända till sistlidne april månad kännt under namnet Thorn. — Vill ni berätta hvad som tilldragit sig under mordnatten ? — Afy Hallijohn hade stämt möte med mig i kojan och jag gick dit för att råka henne. — I smyg? frågade advokaten. — Nära på. Mina föräldrar gillade icke de möten jag hade med denna flicka, och derföre undvek jag så mycket I som möjligt att låta märka att jag umgicks med henne. Den I qvällen mordet begicks lemnade jag i min fars närvaro rummet, straxt efter det vi ätit och gick ut med min bössa under armen. Han ropade på mig och frågade hvart jag skulle gå. Jag blygs att tillstå det nu, men jag svarade med en