ÅSCTACRå. 2zzizi:::. 888 Från Utlandet. Ministerkrisen i Hessen Kassel står på samma punkt som förut. Den nya ministerens program, som skall vara mycket omfattande, har ännu ej blifvit erkändt af kurfursten, och väl underrättadt folk försäkrar tillochmed, att generalmajor Lossberg, sista gången han var hos kurfursten, funnit denne vid mycket dåligt lynne samt tvingats draga sig tillbaka utan att ha kommit till något resultat. Men man har en temligen egen anledning att tro det kurfursten snart skall gifva efter. Saken är nemligen den, att kurfurstens gemål — en preussisk löjtnants frånskilda hustru, med hvilken han är morganatiskt förmäld — förklarat sig icke vilja företaga en tillämnad resa till Teplitz, förrän kurfursten definitivt beslutat sig. Kurfursten, den stränge herrn, måtte således föras i ledband af sin gemål. I afseende på de underhandlingar, som Österrike skall hafva företagit för att åstadkomma ett vapenstillestånd mellan Montenegro och Turkiet, förklaras från Wien att Öoterrike blott åtagiv sig mäklarerollen på det vilkor, att England gifver sitt samtycke till allt hvad i detta afseende företages. Som England dock ej tyckes ha någon lust att lägga sin auktoritet i Österrikes vågskål, synes icke heller Wienerkabinettet komma att uträtta något. Garibaldi har, på en derom pr telegral framställd begäran af Ratazzi, infunnit sig i Milano och efter tvenne timmars samtal med en af Ratazzis förtrogne sekreterare begärt sammanträde med tre af de ifrigaste och mest invigda mazzinisterna samt förklarat dem, att han numera insett det romerska frågan blott kunde lösas på diplomatisk väg, och att den venetianska måste uppskjutas på längre tid. Han hade derföre gitvit regeringen sitt hedersord på att ej företaga något som kunde kompromettera dess kombinationer och planer. Han sjelf var besluten att efter en badkur draga sig tillbaka till Caprera med den fasta öfvertygelsen att Italiens öde skulle gå i en lycklig fullbordan och att hans fädernesland aldrig haft bättre utsigter än just nu. Det berättas att under de påfviska feterna i Rom har derstädes befunnit sig ett stort antal franska polisspioner, så att ej ett enda ord har kunnat uttalas af prelaterna utan att det rapporterats till franska regeringen. Pariserbladet Temps uttalar temligen oförbehållsamt i en ledande artikel, det England blott begagnar Frankrike för att kraffsa kastanjerna ur elden i Amerika och att orsaken till den beskedlighet, hvilken England visar i så väl den nordamerikanska som den mexikanska frågan, måste sökas der. De förnämsta engelska bladen, säger Temps, finna idåen om en mäkling i amerikanska frågan forträfflig, men ehurn England behöfver tio gånger så mycket bomull som Frankrike så afråda de dock sin regering från att blanda sig i saken. Från Brissel skrifves att konung Leopolds tillstånd är nära nog förtvifladt. Han har fjorton gånger förut undergått operationer för sten, utan att man fullkomligt lyckats aflägsna sjukdomsämnet. Konungen har likväl en jernkonstitution som måhända skall bjelpa honom igenom. I engelska underhuset har general Butlers proklamation i New-Orleans, hvilken förklarat, att de af denna stads fruntimmer som genom ord, min eller åtbörd törolämpa en unionssoldat, skola behandlas som liderliga Personer, gifvit anledning till åtskilligt skarpt men välförtjent tadel. Frågan började dermed att sir J. Walsh frågade om regeringen fått underrättelse om general Butlers proklamation och om man beslutat att hos amerikanska regeringen inlägga en protest emot utfärdandet af ett dylikt påbud. Lord Palmerston svarade härpå att man ej kunde läsa denna proklamation utan en känsla af den djupaste förtrytelse, och han tvekade ej att Y . se AR J B 1