A ID F ran Udandet. General Butlers uppträdande i NewOrleans och isynneihet hans barbariska förordning mot stadens qvinliga befolkning har väckt stor harm inom den engelska pressen. Morning Post hoppas att presidenten oförtöfvadt skall tillbakakalla generalen och ställa honom inför krigsrätt. Times New-Yorkskorrespondent menar att hvilket steg regeringen än tager och hvilken dementi den gifver general Butlers förordning skall denna fläck ej kunna aftvättas och den harm eller förbittring, som blifvit väckt i södern, dämpas. Åfven i parlamentet blir denna sak omtalad och flere interpellationer äro af denna anledning anmälde, liksom de öfriga amerikaaska angelägenheterna synas komma att mycket sysselsätta parlamentet. Isynnerhet torde den omständigheten att amerikanska krigsångare uppbringat åtskilliga engelska skepp, komma att föranleda åtskilliga tal. Kronjuristerna äro redan uppfordrade att afgifva sitt betänkande i detta afseende. Det märkligaste exemplet på amerikanarnes oförsynthet i detta afseende är uppbringandet af engelska skeppet Circassian, oaktadt det hade sina papper i full ordning och endast engelsk och fransk egendom ombord. Både den romerska och mexikanska frågan synes skola inträda i nya stadier. Den påfliga regeringen säges skola gripa till oftensiven. Ej nog med att den, såsom vi förut berättat, i Tuilerierna förklarat sig ej vidare vilja emottaga några mäklingsförsök, den skall äfven för närvarande i Quirinalets tryckeri ha en ny rundskrifvelse under arbete, innehållande en särdeles energisk protest emot italienska regeringens handlingar och i hvilken Viktor Emanuel betitlas en röfvare och usurpator. Äfven Portugals handlingssätt fördömes och likaledes en mängd författare som skrifvit emot påfvedömet. En af de franske kardinalerna röstade emot att i den förut omnämnda adressen till påfven, hvilken är undertecknad af fyra andra franska kardinaler, några tacksägelseord till Frankrike skulle intagas. Detta har gifvit anledning till förargelse inom Tuilerierna, liksom samtliga franska kardinalernas afgifna löfte att de, ifall påfven skulle tvingas lemna Rom, skola utträda ur franska senaten. Den franska regeringen säges skola sätta hårdt mot hårdt och man talar om ett cirkulär från Kultusministern, i hvilket denne förklarar att den hållning vissa prelater hafva intagit i Rom är alldeles oförenlig med den underdånighet de andlige äro skyldige sin regering. Den mexikanska frågan blir alltmera opopulär i Frankrike och Temps, det enda verkligen oafhängiga blad i Paris, har djerft förklarat att det alldeles icke förstår regeringens politik i denna fråga. Moniteuren har ändtligen blifvit nödsakad att bryta sin tystnad och bekräfta de oroande rykten, hvilka kringspridts angående general Lorencez nederlag. Detta förklarades dock blott vara ett återtäg ester ett misslyckadt angrepp på torskansningarne vid Puebla. Franska ockupationskårens ställning synes vara icke långt ifrån förtviflad, ty framför sig har den en arme på öfver 60,000 man och i ryggen oroas den oafbrutet af talrika guerillaband, hvartill klimatets svårigheter och sjukdomar sälla sig. Men Frankrike har gått för långt för att draga sig tillbaka, och den officiösa Constitutionel förklarar att fanans ära står på spel, att det mål Frankrike för sig uppställt nödvändigt måste nås; att man måste ha upprättelse för liden orätt och hämnas rättvisans och mensklighetens kränkning af en regering, hvilken gjort sig till fågelfri inför civilisationen. Truppafsändningar till Mexiko skola derföre inom kort företagas i större skala och som anförare för dessa trupper nämnes general Forey. — Några tro att den ovilja mexikanska expeditionen väckt inom Frankrike skall komma Italien till godo och att regeringen för att Iskringra detta ogynnsamma intryck ämna anstaga en något djerfvare politik emot Rom. Inom Venetien har det sedan d. 1 Juni, (rsdagen af dan italienska kanetitntinnena nt