Göteborgsposten – 19 juni 1862, sida 1

mot ansigtet för att skjuta upp glasögonen, lät den åter sjunka ned. Midt igenom all den förvirring som rådde i hans hufvud banade sig en hemsk tanke väg, som mycket för-! skräckte honom. Om hans son var oskyldig i den ena punk-! ten, hvarför kunde han ej då vara det äfven i den andra,! och hur ville eller kunde rådmannen väl då försvara sin obeveklighet mot honom? Både West Lynne och rådmannen hade i sin kristliga kärlek mera fördömt Richards senare uppförande i afseende på denna flicka, än i fråga om sjelfva mordet. — Godt, sade advokat Ball i en smekande ton, låt oss tala lugnt. Jag vet väl att ni icke var tillsammans med Richard Hare, men West Lynne är alltid fallet för förtal. Ni var på besök hos kapten Thorn, som ... som hvilken som helst annan dam kunnat vara? Afy nedböjde sitt hufvud under djup förvirring. — Besvara frågan, ljöd ånyo rådmannens röst. Var ni tillsammans med Thorn? — Ja, Svaret uttalades med mycket svag röst. Mr Ball torrhostade inställsamt. — Säg, stannade ni hos honom två eller tre år? — Icke tre. — Kanske något mer än två ? — Det var icke ondt i det, mumlade Afy med en suck af vrede. Om jag ville uppehålla mig i London, och om han stundom, såsom en gammal vän, gjorde mig ett besök, betyder väl intet i det stora hela? Eller hvad ondt låg deri, om jag får fråga?