Göteborgsposten – 13 juni 1862, sida 2

kel Adam, Pehr Thomasson, Pilgrimen, Fru Schwartz, S—e-der m. fl., hvilka arbeten efter vanligt boklådspris kosta ända till 3 å 4 rdr volymen. För att underlätta kännedom om våra nu så kombinerade jernvägs-, diligensoch ångbåtskommunikationer har i dessa dagar i Stockholm utkommit en högst nödvändig handbok, kallad Vägvisare tör resande i Sverige, hvilken innehåller fullständiga uppgifter rörande ångfartygs-, jernvägsoch diligenskommunikationerna jemte en mängd andra för resande nödiga och nyttiga upplysningar, hvarjemte medföljer en karta ofver kommunikationslederna. Man kan icke begära sullständighet af detta första försök i den vägen, men man mottager det dock med nöje, helsande det som en pilt, den der kan blifva något af. Redan nu är den ganska upplysande och torde väl, i den mån den hinner aw kompletteras, blifva ett vademecum för resande. Så bar troligen äfven utgifvaren sett saken; ty han tillkännagifver att ett dylikt häfte skall utkomma hvarje månad, hvilket, om det lyckas, är någonung i värt land hittills för otroligt ansedt. Må det lyckas, och må hvar och en i sin mån bidraga att, dels genom insända upplysningar och dels genom köp, uppmuntra ett företag, som i utlandet visat sig vara af oumbärligt gagn. Priset på hvarje månadshälte, det nu utkomna är 88 sidor starkt, ar I rdr rmt. Statens jernvägar. Arbetena å Vestra stambanan från Stockholm hafva nu så framskridit, att rälsläggningen är fullbordad till närheten af Sparreholm. Den 21 d:s ämnar konungen att befara jernvägslinien för att bese de utförda arbetena till eller förbi Sparreholm och med detsamma göra ett besök hos generalen baron Sprengtporten. Som åtskilliga arbeten vid stationerna och på många andra ställen, hvilka icke hindra liniens befarande med lokomotiv, emellertid icke blifva fullbordade till denna tid, lär banans öppnande för allmänna rörelsen till Sparreholm icke komma att ega rum förr än längre fram på året. Fru Jenny Lind-Goldschmidt uppträdde d. 4 d:s i London på sin tredje konsert till förmån för musikidkarnes understödsfond och hänförde sitt talrika auditorium lika mycket som någonsin förut under sina bästa dagar. Hennes man, herr Goldschmidt anförde med sin vanliga artistiska talang musiken och redan dagen före konserten voro alla biljetter utsålda fastän salen i Exeterhall är en af de största i Europa och fast hela London, så att säga, lupit till kapplöpningen i Epsom. Ett besök på Monitor. I en rapport från kapten Smith å norska korvetten Nornen berättas följande: Under vistandet i NewYork gjorde kaptenen med flera af oflicerarne och de äldste underofficerarne ett besök hos ingeniören kapten Ericsson, som framlade ritningarne till Monitor och höll ett föredrag om byggnadssättet och fartygets egenskaper, hvilket förhöjde intresset af det besök, som de sedermera på Hamptons redd gjorde på sjelfva fartyget i dess oförändrade tillstånd efter striden med Merrimac. — De förenade rikenas ministerresident i Washington, grefve Piper, besökte d. 9 Maj korvetten och yttrade vid detta tillfälle, att amerikanske ministern Seward föranstaltat om att en ritning af Monitor skall så snart som möjligt öfversändas till H. M:t konungen. Hafvets son. Från Sundsvall skrifves d. 5 dennes: Ombord på ängf. Gustaf Adolt, hvilket i thorsdags för första gången i år hitkom från Libeck, inträffade vid det fartyget löpte in i skärgården, att passagerarnes antal helt oförmodadt ökades med en liten verldsborgare, som en passagerare, en smedhustru från Nyland, framfödde. Modren och barnet åtnjöto ombord all möjlig vård och skötsel samt åtföljde fartyget till Hernösand, sedan barnet dessförinnan i Sundsvall blifvit döpt och uppkallats i namn ester fartyget: Gustaf Adolf. Fartygets direktion, befälbafvaren och restauratrisen med biträden anmälde sig som faddrar för barnet samt samlade en tillräcklig reskassa till modren för hennes vidare färd. Talmännen vid nästa riksdag. I en korrespondens srån Stockholm till Norrköpings kuriren läses: Naturligtvis gissar man redan på hvilka skola blifva talmän för de tre stån: Iden. Sålunda har man uppgifvit dels grefve Lagerhbjelke, landshöfdingen i Sörmland, delt