Göteborgsposten – 7 juni 1862, sida 2

— Från MHufvudstaden. H. K. H. Prinsessan Eugenie afreste i onsdags till Wisby, åtföljd at enkedrottningen till Sodertelje. Åtskilliga medlemmar af den kgl. familjen följde henne ombord. — Komiterade tör grundande at en teknisk samling i Stockholm hade i tisdags sammanträde, dervid upplystes, det byräforeständarne hrr Björkman och v. Schoultz sätt i uppdrag att, så vidt deras tid medgifver, vid verldsexpositionen lemna sitt bistånd för samlingens anskaffande. Af inkomna teckningslistor inhemtades att 2,000 rdr redan för ändamålet insamlats. Alla listor äro dock ännu ej inkomna och insamlingen fortfar, liksom den kommer att fortsättas i London. Till ombud för samlingens sammanbringande utsågos slöjdskolans nuvarande föreståndare kaptenen Björkman jemte professorerna Eneberg och Ullgren, hvilka sorklarat sig vilja åtaga sig uppdraget utan annan ersättning än för omkostnaderna som kräfvas af utförandet. — Till chefen tor statens jernvägsbyggnader, friherre Ericson, har i dessa dagar butvit aflemnad en med talrika underskritter försedd petition, att han måtte förevisa och förklara sina planer för anläggandet af en stambana genom hufvudstaden. — Örveriuspektoren vid sjötullen i Stockholm, Ljungstedt, som blifvit öfverbevisad om att vid fördelning af konfiskationsbötesmedel ha mot sina underlydande olagligt törfarit och i öfrigt begått tjenstesel har af rädhusrätten blifvit dömd alla sina tjenster på tullverkets stat förlustig. Kontrollör Svensson, som deremot i de fleste fall handlat efter sin förmans instruktioner, fälldes blott till sex månaders supspension, hvarförutom de tilltalade dömdes att återbära till tullbetjeningen olagligt uppburna medel till ett belopp af 991 rdr 24 öre samt Svensson särskildt 159 rdr 69 öre. Det till i måndags sammankallade mötet med hufvudstadens valmän var ganska talrikt besökt. Efter en lång diskussion beslöts enhälligt att 3 personer skulle utses för hvarje valdistrikt, hvilka endast skulle hafva i uppdrag att så snart som möjligt sammankalla valmännen för att sjelfva besluta öfver de åtgårder, som med anledning at valen äro att vidtaga. Ett förslag att komiten så borde foranstalta, att kandidaterna sjelfmant framställde sig, besvarades med öfvervägande nej, men deremot yttrade sig öfvervägande jarop för den åsigten, att då kandidater blifvit föreslagna eller ifrågasatta, komiterna må föranstalta om att de få offentligen uppträda och utveckla sina åsigter. Att komiterade sjelfva skulle föreslå kandidater ansågs ej lämpligt, äfvensom med öfvervägande nej möttes förslaget om besluts fattande, att riksdagsmännen skulle under riksdagen sätta sig i beröring med valmännen. Icke heller ansågs beslut böra sattas derom, att komiterna borde foranstalta om offentliga diskussioner af vigtiga frågor. — I söndags på förmiddagen infunno sig hos konungen tvenne skutskeppare, hvil ka anböllo att till H. M:t få öfverlemna en elgko, som de af en händelse dagen förut påträffat simmande i Mälaren och som der af dem sasttogs. Vid underrättelsen härom afsände konungen ett par sakkunniga personer, för att underrätta sig om djurets tillstånd. De funno den 2 års gamla elgkon i ömkansvärd belägenhet, med bundna fötter, kullslagen i en sandbåt; å kroppen var håret på flera ställen afskafvet och ögonen voro starkt inflammerade. Tillfölje deraf befallde konungen att det ädla djuret så skyndsamt som möjligt skulle transporteras till kgl. djurhagen och och der vårdas, så att det måtte hållas vid lif; men dessvärre misslyckades detta försök och elgen dog på söndags eftermiddagen, efter ankomsten till djurhagen. Felegram.